Big Mouth

Big Mouth (säsong 3)

Efter en medioker andra säsong är "Big Mouth"-gänget tillbaka i toppform med några av sina galnaste avsnitt hittills. Dessutom presenteras vi för ett nytt hormonmonster samtidigt som klimakteriet förkroppsligas i den illavarslande varelsen "Menopause Banshee".

Det finns gott om galna serier där ute, men frågan är om någon är lika flippad som Big Mouth. Denna sexfixerade virvelvind kämpar hela tiden med att tänja på gränserna, samtidigt som hjärtat alltid är på rätt plats. Som ett South park med hormoner i fokus, med andra ord.

Genialt avsnitt om jazzlegenden Duke Ellingtons spöke.

Förra säsongen var tyvärr ingen höjdare, men i skenet av detta är det desto roligare att kunna meddela att Big Mouth-gänget är tillbaka i toppform. Och detta säger jag inte bara för det geniala avsnittet där jazzlegenden Duke Ellingtons spöke, i sann How I Met Your Mother-anda, berättar om när han förlorade oskulden på 1910-talet, samtidigt som hormonmonstret Maurices penis-husdjur bjuder på en gripande skildring av första världskrigets helvete.

Nej, här finns massor av guldkorn.

Exempelvis presenteras vi för två nya monstren; det fräna hormonmonstret Connie, där vi tack och lov förskonas irriterande röstskådespel á la Lola och klimakteriet-monstret "Menopause Banshee". Dessutom passar manusförfattarna på att diskutera frågor som det växande problemet med "pluggdroger" och mobilberoende. De har helt enkelt klämt in så pass mycket vett som man kan i en serie som präglas av långa sekvenser med talande könsorgan och provokativa musikalnummer.

All min skepsis efter säsong 2 är som bortblåst och jag ser fram emot att få ta del av nästa säsong av "Big Mouth". Om du inte har tagit del av denna helgalna Netflixpärla så är det bara att sätta igång!

För mer läsning, se vår lista över årets bästa serier!