Recension: En dag (2024) – kärlekens resa genom åren
En vacker historia om att till sist finna den rätta
En romantisk resa genom åren där två världar kolliderar och kärlekens subtila nyanser både stöts och blöts ända in i kaklet.
Den nya serien En dag som precis släppts på Netflix är verkligen en historia som många av oss både kan relatera till och ta till sitt hjärta. Serien är baserad på David Nicholls roman från 2009 och har en förlaga i filmen med samma namn med Anne Hathaway och Jim Sturgess i rollerna. Huvudrollerna görs denna gången av Ambika Mod (Emma) och Leo Woodall (Dexter).
En dag är en historia där två olika världar och personligheter möter varandra och kärlek uppstår. Berättelsen har sin upprinnelse vid en examensfest där huvudpersonerna Emma och Dexter precis har genomfört sin universitetsutbildning. De bestämmer sig för att spendera natten tillsammans varpå båda inser deras olikheter i personlighet, drömmar och framtidsutsikter.
Är det bara en flyktig fysisk attraktion eller finns det något mer fundamentalt bakom? Serien följer paret på samma datum under två decennier, där varje nytt avsnitt markerar ett passerat år, allt medan deras relation utvecklas i en böljande rytm genom tidens gång.
Passar en idealist med en drömmare – eller leker lika barn bäst?
Serien är vacker och ger ett intryck av hur skör kärleken ibland kan yttra sig. Emma hade under en lång tid byggt upp en bild av Dexter som hon fick revidera när hon väl mötte honom. Ska hon som en konstnärlig idealist som brinner för lika rättigheter lyckas harmonisera med en, vad hon först tror, är en ytlig och arrogant poppiskille som alltid får sin väg fram?
Med tiden kommer bilden av Dexter att ändras då andra sidor hos honom blir mer framträdande. En stadig ström av oväntade känslor och ögonblick kring Dexters alltmer framträdande personlighet sköljer över henne.
Historien växlar mellan romantiska stunder och ansträngd platonisk vänskap med påhittade regler om avhållsamhet, allt i ett försök att förekomma och mota romantiska känslor vid grinden. Men romantiken ligger alltid latent i deras relation, och minsta beröring får Emma att falla fritt.
Seriens musiksättning är gjord med bravur, den fångar hjärtat med sin melankoliska underton och drömmiga känsla av hopp. Det ligger sannolikt mycket arbete bakom att skapa en perfekt musikkuliss till varje känsla man önskar att förmedla. Detta har de verkligen lyckats med, med den äran.
En "ärlig och transparent" kärlekshistoria som korsar gränser och tid
Exemplet på dramatiseringar där seriens tema är den huvudsakliga handlingen kan troligtvis radas upp ända in i oändligheten. Det enda som kanske drar ner betyget lite är att berättelsen med detta i åtanke i sig inte är särskilt originell, men å andra sidan – måste den vara det då? Nej, den behöver nog inte det, även fast det hade varit väldigt tillfredsställande.
En dag är en historia om att försöka skydda sig från att bli sårad, och att inte våga kasta sig ut i ett mörker utan att veta vart man hamnar. Serien är en gripande berättelse om tid, kärlek och modet att våga öppna sitt hjärta och omfamna det okända.
De flesta av oss vet hur exponerad man blir av att öppna sitt hjärtan helt och vad riskerna med kärlek är. Denna serien tar verkligen ämnet till sin spets och briljerar därtill. Ämnet kan i många fall bjuda in till en historia som känns smetig och svulstig. Denna historian känns däremot ärlig och transparent.