Recension: Ironheart (2025) – högt och lågt i nya Marvel-serien

Det har varit ett himla drev mot Marvel de senaste åren i takt med att projekt med kvinnor och minoriteter i huvudrollerna har floppat. Ena sidan av debatten menar att det är bra att minoriteter får ta plats i rutan medan den andra sidan bland annat gnäller på så kallade ”girl bosses”.

Båda sidorna har poänger. Det är klart att det är bra att det inte bara är vita män som får de stora rollerna. Jag har gjort en djupdykning i problemet med girl bosses, vilket i grund och botten har att göra med att det är karaktärer som är perfekta redan från början. De är mäktiga, de är smarta och har inga brister. Detta gör dem också väldigt tråkiga, eftersom karaktärsbrister och hinder är viktiga komponenter i berättandet.

Det verkar som att Marvel har lärt sig ett och annat av sina misstag. RiRi Williams (Dominique Thorne) är visserligen oerhört smart, ett riktigt tekniksnille, men hon har också väldigt svårt att hålla sig till reglerna, vilket ofta leder till att hon ljuger för och, i viss mån, manipulerar sina medmänniskor. Efter att ha blivit utkastad från universitetet MIT återvänder hon till hemstaden Chicago. För att tjäna lite snabba pengar för att finansiera sin Iron Man-liknande dräkt ger hon sig i kast med ett gäng tjuvar, ledda av Parker (Anthony Ramos), även kallad Hood, som har en mystisk mantel. Detta leder snart till att RiRis liv är fyllt av fara.

LÄS OCKSÅ: Nya filmer och serier på Disney+ i juli 2025 – månadens höjdpunkter

Väldigt lite hjärna

"IronHeart" handlar inte om en stor konflikt, utan håller sig på en liten skala, som inledningsvis handlar om ett antal kupper mot teknikföretag. Detta är ett exempel på hur Marvel har lärt sig av sina misstag. Dessvärre gör de även om många misstag.

Många av karaktärerna är endimensionella. Det kriminella gänget består av karaktärer av olika etniska bakgrunder och sexualiteter, exempelvis i form av en icke-binär afro-amerikansk person. Problemet är att resten av deras karaktärsdrag kan beskrivas som ”kan slåss”, ”kan spränga saker” och ”är bra på datorer”. Sedan dyker Alden Ehrenreich, som spelade Han Solo för sju år sedan, upp i en biroll. Han är först lite osäker, men gör sedan en total helomvändning som hade varit överraskande om vi inte redan hade sett det femtielva gånger i MCU.

Sedan har vi Parker, alias Hood, som mest ser ut som en tolvårig trollkarl i den där jävla capen.

LÄS OCKSÅ: En av tidernas mest hyllade serier är tillbaka i veckan: ”Fänglsar tittaren”

Men mycket hjärta

Ironhearts actionsekvenser är dessutom inte vidare coola, men saken är den att serien har väldigt mycket hjärta, vilket är den stora behållningen. RiRi kämpar mer känslomässigt än fysiskt. Hon har ett antal personliga trauman att bearbeta, bland annat förlusten av sin bästa vän, Natalie, som spelas av Lyric Ross. Ross var väldigt bra i den fenomenala släktkrönikan This is Us och imponerar även i Ironheart. RiRis mamma (Anji White) är dessutom inte bara en sån där karaktär som mest är där för att tjata och vara i vägen. Hon fyller en funktion.

Om ni vill se ett spektakulärt actionäventyr, är ”Ironheart” definitivt inte serien för er. Handlingsmässigt stampar serien dessutom i gamla spår, men serien har även så pass mycket hjärta i RiRi och människorna hon älskar att jag ändå höjer betyget till en trea.

De tre första avsnitten av ”Ironheart” finns nu att streama på Disney+.

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.