Sinister

Sinister 2 (2015)

Efter äktenskapsproblem är mamma Courtney (Shannyn Sossamon) på språng med sina två söner. De flyttar in i ett hus ute på landet men strax därefter dyker den före detta polisen "So & So" (James Ransone) upp och menar att de bor i ett hemsökt hus. Courtney väljer att stanna kvar tills hon har rett ut stormen med sin man, men det hon inte vet är att hennes söner ser andliga varelser som vill få dem att väcka husets mörka historia till liv.

Filmen har samtliga ingredienser som dess föregångare men får nu stå sig utan showens stjärna, Ethan Hawke.

Hur klarar uppföljaren sig?

Jag upptäckte Sossamon med den nya TV-serien Wayward Pines där hon också spelar mamma och visst är hon gjuten för den typen av roller. Filmen går i ett långsamt tempo och när ondskan väl drabbar familjen är det bara Sossamon som övertygar.

Det som sålde första filmen var den etablerade stjärnan Hawke som här ersätts av James Ransone, polis i Sinister (2012). Jag kan inte understryka nog hur fel Ransone är för berättelsen. Han har ett urgulligt utseende och när han ska framstå som rädd eller allvarlig ser han istället älskvärd ut. Det finns en anledning till att han var föregångarens "comic relief"-karaktär...

Filmen levererar en märklig blandning av skräckkänsla och humor där försöket att vara läskig istället resulterar i hånskratt. Super 8-filmerna som är filmernas signatursekvenser känns krystade och inte alls lika intensiva som vi tidigare har sett. När den är som läskigast har filmen ett par "jump-scares" som faktiskt gör jobbet.

Hawkes frånvaro märks och det skulle förvåna mig ifall Ransone lyckas landa en till huvudroll de närmsta åren, först måste vi nämligen glömma Sinister 2.

Ciarán Foys skräckfilm är med hästlängder den sämsta jag sett på bio sedan My Bloody Valentine (2009). Istället borde du spana in vår lista över utmärkta skräckfilmer och välja någon där till nästa filmkväll.

Bäst: Filmens andra scen är faktiskt vass och intresseväckande. Utan den hade filmen fått lägsta betyg.