Stuntman (2021)
Stuntman försöker med legendariskt stunt.
När man hör ordet stuntman är det svårt att inte tänka på Evel Knievel, den kanske mest legendariska stuntmannen någonsin. I Disneys dokumentär försöker en annan stuntman göra ett legendariskt stunt som Knievel inte lyckades med.
Även om Eddie Braun jobbat som stuntman i ungefär 30 år och varit med i alla möjliga blockbusters från Hollywood så är det få som faktiskt sett hans ansikte. Vi får bara se stjärnans ansikte, förklarar Eddie i dokumentären där vi får följa med honom, när han förbereder sig för sitt livs största stunt.
1974 försökte den legendariska stuntmannen Evel Knievel hoppa över en ravin i vad som skulle bli hans största stunt någonsin. Istället blev det ett fiasko och Knievel lyckades inte ta sig över ravinen i sin lilla raket. 40 år senare ska Eddie Braun försöka sig på sin barndomsidols stunt. Ett stunt som både är livsfarligt och redan har misslyckats. Trots många motgångar under förberedelserna är Braun fast besluten att lyckas.
Förvånansvärt gripande dokumentär.
Någonstans tror jag att livet som stuntman lockat de allra flesta som barn. Åtminstone lockade det både mig och min bror som hoppade från diverse träd och lekplatser. O takt med att åren går försvinner drömmen, men inte för Eddie Braun, som ser ut att vara Charlie Sheens och Jason Batemans kärleksbarn. I dokumentären berättar han känslosamt om hur han såg upp till Knievel som barn, tittade på hans stunt och hade en bild på hans legendariska ravinhopp på sin lunchlåda som han hade med sig till skolan varje dag.
Det är just Eddie Braun och alla hans känslor för sitt jobb som stuntman och hur viktigt det är för honom att gå i sin idols fotspår som gör dokumentären så gripande. Dokumentären handlar om så mycket mer än coola hopp, livsfarliga bilstunt och alla filmer som Braun varit med i. Istället ligger fokus på hans känslor, hur familjen påverkas av hans jobb och hans konstanta inre kamp. Det är verkligen fint att se när människor verkligen brinner för något, även om det är livsfarligt.
Dokumentären bjuder även på en hel del fina bilder som genomgående genomsyrar filmen. Den är för det mesta välkomponerad och känns sällan tråkig, utan tar en framåt i rask takt. Dock blir den i slutändan något spretig och upprepande. Det byggs upp lite väl länge inför det stora hoppet och blir nästan lite frustrerande efter ett tag. Men när det väl är dags för det stora hoppet höjs både tempot och min puls, lagom till den stora finalen.
Oavsett om du har dömt om att bli stuntman som barn eller inte så är Stuntman en dokumentär som griper och berör. Det är svårt att inte bli emotionellt engagerad i den öppenhjärtiga Braun och hans kamp. Den visuellt vackra och välkomponerade dokumentären lyckas få ens fulla fokus i nittio minuter och bjuder på en stark berättelse.