Bamse och Vulkanön (2021)

Många är vi som har växt upp med den värld Rune Andréasson skapade 1966 när han introducerade Bamse i de svenska hemmen. Som gammal medlem i Bamseklubben är det svårt att inte bli nostalgisk när världens starkaste björn och kompani dyker upp på biograferna igen. Extra glad blir man över att det är med historiens bästa Bamsefilm.

I Bamse och vulkanön beger sig titelpersonen, Lille Skutt och allas vår Skalman till norra Nordpolen för att hitta Skalmans vän, den försvunna biologen Beanka. Men de åker inte ensamma, tillsammans får de med sig luriga Kattja som bestämt tänker håva in den belöning som utlovas till Beankas räddare.

Som tysta ljus i biomörkret

Det är en lysande uppsättning skådespelare som ger liv till våra älskade karaktärer. Jag menar, Rolf Lassgård som Bamse! Kan det bli mysigare? Sedan har vi Johan Glans som livrädde Lille Skutt och Johan Ulveson som kloke Skalman (den enda personen som verkligen delar mitt hat mot att springa). Därtill får vi även höra Sissela Kyle som Beanka, Rakel Molin som Kattja och så dyker Jonatan Unge upp som slirig hotellportier. Klockrent.

Förvisso är konkurrensen nästintill obefintlig, men jag skulle ändå vilja hävda att detta kan vara den bästa svenska tecknade filmen sedan Resan till Melonia av snillet Per Åhlin och tveklöst sedan densammes Hundhotellet. Inte bara för det goda äventyrets skull, utan också för den finurliga humorn och de fantasifulla figurerna vi stöter på titt som tätt. Det är en mysfilt som skulle få själva norra Nordpolen att smälta.

Alla ni småbarnsföräldrar där ute som överväger att hugga en film i juldagarna, valet är enkelt se Bamse och vulkanön. Du kommer trivas minst lika bra som barnen, och vet du vad? Barnen satt som tysta ljus på visningen jag var på, trollbundna av magin som spelades upp på bioduken.

Bamse och vulkanön visas nu på landets biografer.

Mer läsning:

• SVT ändrar sändningstiden för Kalle Anka på julafton
• Så bra är Karl-Bertil Jonssons julafton