Recension: Suspicion (säsong 1)

Suspicion (säsong 1)

  • 8 x 45 min
  • Drama, Thriller
  • Apple TV+
04 februari 2022 kl. 16:02
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En småputtrande thrillerhistoria

Suspicion är Apple TV:s nya kidnappningsdrama med Uma Thurman i en av huvudrollerna. Trög början i en serie som tar fart först efter ett par avsnitt.

  • Skapare:
    Rob Williams
  • I rollerna:
    Noah Emmerich, Angel Coulby, Uma Thurman m.fl.

Fyra till synes oskyldiga britter grips efter att de misstänks för att ha kidnappat Leo Newman, son till affärskvinnan Katharine Newman (Uma Thurman). Allt är inspelat på film och publicerat online för världen att se. Amerikanska agenten Scott Anderson (Noah Emmerich) och brittiska Vanessa Okoy (Angel Coulby) samarbetar för att utreda vilka som har tagit honom och varför.

Ju längre utredningen kommer, ju tydligare blir det att de misstänkta kanske inte är kidnapparna, utan skyldiga till något annat. Det visar sig också att de inblandade inte är ute efter pengar, utan att de kräver att Leos mamma ska tala sanning för att återse sin son vid liv. Om vad, vet bara hon och hennes närmaste allierade.

Uma Thurman lyser med sin frånvaro

Suspicion
Foto: Apple TV+

Berättandet brister till en början i effektivitet. Förhören med de misstänkta känns en aning långa och man sitter och funderar var Uma Thurman håller hus. Det är när de misstänkta släpps från förhörsrummen, som berättelsen tar fart och tempot höjs. De söker upp varandra och börjar samarbeta för att bevisa sin oskuld. För polisen ser det ut som om deras misstankar bekräftas och jakten intensifieras.

Vi bjuds på en hel del twistar, några intressant men i huvudsak verkar de för mer förvirring. Motivet är intressant men känns till slut en aning all over the place – det presenteras vid rätt tidpunkt men hade varit mer övertygande om vi bjudits på små detaljer allteftersom inför det stundande crescendot.

Suspicion blir ett spännande kriminaldrama först efter ett par avsnitt när fokus läggs om. Största besvikelsen må ändå vara frånvaron av Uma Thurman, som allt för sent får mer plats. För att ha en sådan viktig roll för berättelsen, känns hon alldeles för anonym. När hon väl får mer plats i rutan, väcks sympatin för henne och berättelsen blir starkare.

Mer läsning:

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL