Nu på bio

Det senaste på biofronten!

Filmtips

Här hittar du Filmtopps filmtips!

Serietips

Här hittar du Filmtopps serietips!

Ultras (2020).

Ultras (2020)

  • 1 tim 48 min
  • Drama
  • Netflix
August Klittmar | Recension
21 mars 2020
August Klittmar | Recension
21 mars 2020

Starkt om hierarkier och konflikter inom en grupp fotbollshuliganer.

Regissören Francesco Lettieri levererar en stark skildring av fotbollshuliganismen i Italiens Neapel. Filmen ger en skarp inblick i hur de hierarkiska strukturerna kan se ut hos en grupp fotbollsfanatiker - och konflikterna som så lätt uppstår.

  • Regi:
    Francesco Lettieri
  • Manus:
    Francesco Lettieri
  • I rollerna:
    Aniello Arena, Ciro Nacca, Simone Borrelli m.fl.

För att bryta sig fri från en stark gemenskap, även om den gemenskapen kan vara direkt skadlig, krävs rejält med viljestyrka och övertygelse. Det blir huvudkaraktären Sandro (Aniello Arena) varse om i den nya italienska Netflix-filmen Ultras, som kretsar kring en grupp sammansvetsade fotbollshuliganer i Neapel.

Detta är råbarkade personer, orädda för att utmana, provocera och konfrontera andra fotbollsfanatiker. Naturligtvis innebär deltagande i denna typ av aktiviteter direkt fara för alla inblandade - och frågan är om det i grunden är just faran och riskerna som lockar så många män att syssla med slagsmål i fotbollens namn. Eller är det snarare gemenskapen, eller en kombination av bådadera? 

Det tåls att fundera över. Vad som blir tydligt efter att ha sett Francesco Lettieris film, är att för många av fotbollshuliganerna verkar gemenskapen som huliganismen ändå erbjuder vara viktig - en flykt från trassliga familjeförhållanden, exempelvis. 

Status, tjejer, fester, droger.

Inom gruppen i filmen, råder hierarkiska förhållanden och deltagarna kan delas upp i tre kategorier: Lättpåverkade ungdomar i övre tonåren, uppåtsträvande trettioåringar samt äldre herrar i femtioårsåldern. Konflikten är värst mellan de två sistnämnda; några av de yngre männen anser att gubbarna har gjort sitt och inte längre har vad som krävs. 

Sandro är nästan femtio och efter ha tjänat och varit gruppen trogen i cirka trettio år börjar han fundera på att byta bana. Han jobbar på ett badhus, där han träffar en trevlig kvinna som han så småningom inleder en relation med. Dessvärre är påtryckningarna från hans jämnåriga i gruppen kraftiga och Sandro känner också ett ansvar för en av de yngre killarna, Angelo, som han inte vill lämna i sticket. Men även om Angelo ser upp till Sandro (han är absolut en fadersfigur) så finns det mycket annat lockande som deltagande i gruppen medför: status, tjejer, fest, droger och eventuell hämnd för hans bortgångna bror.

Detta är ingen livsomvälvande film, men den skildrar insiktsfullt dynamiken och hierarkin i ett gäng bestående av fotbollshuliganer. Stundtals blir det dessutom riktigt våldsamt och filmens klimax är intensivt. De tekniska aspekterna som klippning och foto håller hög klass - och filmen skildrar lika skickligt de kaosartade sammandrabbningarna som de mer lugna partierna. Exempelvis som när några av de yngre killarna står på ett hustak och blickar ut över vackra fyrverkerier - då förstår man att för flera fungerar gänget som en alternativ familj

MER LÄSNING:

Bästa filmerna på Netflix 2020
Biofilmer släpps direkt på streaming
Coronaviruset: Netflix stoppar sina serier