Sydkoreas hajpade Oscarsval ”Possible Love” på Netflix är ”frustrerande”

Regissören Lee Chang-dong hänförde många med sin förföriskt kyliga ”Bränd” från 2018. Efter ett åtta års långt sabbatsår är han nu tillbaka med ännu ett sjudande relationsdrama om ett samhälle som tycks distansera sig mer och mer från människorna i det. I Possible Love, som Netflix satt klorna i, lämnas mycket av den visuella flärden hemma och fokus läggs istället mer på bitande och asfaltsdoftande samhällskritik. Ett sårigt klassamhälle med tillhörande exploaterande kapitalism synas in på sömmarna i filmen, samtidigt som den zoomar in på individerna fast i detsamma för att blotta våra mest fällande brister som människor.

En vänskap byggd på begär

Filmen inleds med en citering av det nionde budordet. Textraden ”Du skall icke ha begär” fyller den svarta skärmen, en befallning som direkt etsar sig fast på näthinnan, men som först en bra bit in i filmens nästan tre timmar långa speltid börjar utgöra sin mening. Vi följer inledningsvis en familj på tre, där stämningen är långt ifrån på topp. Pappan är en tämligen dyster figur som brottas med alkoholism och långtidsarbetslöshet efter att ha blivit uppsagd från sitt fabriksjobb. Mamman har även hon haft det tufft på arbetsmarknaden, där det ena lågavlönade jobbet avlöst det andra, men hon håller sig ändå på gott humör och gör sitt bästa för att solen ska skina på deras familj, som fulländas av deras tystlåtna son som ständigt bevakar sin omvärld på behörigt avstånd.

Ett litet glädjeämne tillkommer en dag när en dokumentärfilmare, mitt i processen av att göra en film om arbetarklassens tuffa arbetsvillkor, intresserar sig för familjens situation och ber om att få följa dem i deras vardag. Hon är i sin tur gift med en framgångsrik hedgefond-mäklare som alltid är trevlig och behjälplig i sina ord, men som större delen av tiden kollar ner på sin telefon och endast tycks vara närvarande rent kroppsligt. I processen börjar de båda kvinnorna fatta mer och mer tycke för varandra och i takt med att deras vänskap växer börjar de båda även snegla över axeln på den andres vardag, vitt skild från sin egen. Hur ser gräset egentligen ut på andra sidan? Och är det verkligen vänskap som formas?

LÄS OCKSÅ: Skådespeleriet och regin glänser i ”Jävla karlar” – nya svenska biofilmen

Kittlande och intresseväckande men också frustrerande

Klassklyftor inom det Sydkoreas samhället utforskades till klang och jubel i Bong Joon-hos Parasit och det är inte konstigt att det är dit tankarna förs när man ser Possible Love. Det vi här får se är dock en stark nyansskillnad i hur liknande teman kan utforskas på olika sätt. Lee Chang-dong daltar inte med sin publik utan lämnar oss ofta ensamma att utgöra mening av många av filmens scener. Utförandet är kittlande, intresseväckande, ofta märkligt men i slutändan också även frustrerande.

Filmen erbjuder en sorts lågmäld psykologisk krigsföring där gränserna mellan våra karaktärer och förutsättningarna för deras vitt skilda livsvillkor utforskas. Denna sociala fågelskådning som sker mellan de olika klasstillhörigheterna befinner sig ständigt ett konstnärligt val bort från att övergå till en Ruben Östlund-film som skriver publiken på näsan med sina budskap och spaningar, men Lee Chang-dong är mer återhållsam än så. Det vi istället lämnas med är en molande känsla av kylig olust, men några svar? Det finns här få att finna.

”Possible Love” streamar nu på Netflix.

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: