Skådespeleriet och regin glänser i ”Jävla karlar” – nya svenska biofilmen

Andrev Waldens brokiga coming of age-berättelse om en vilsen mammas många förhållanden med taskiga män, berättad genom sonens blick, har nu blivit film. En fantastiskt välgjord, underhållande och rörande sådan. När den slutar har jag inte gått igenom en katarsis, utan vill ha mer för att känna mig helt tömd på känslor. Men det är också det enda negativa jag har att säga om filmen som annars är, ja, perfekt.

LÄS OCKSÅ: Nya ”Rinnan” är ”ett av årets starkaste nordiska draman” – streamar nu

Oförskämt mycket kvalitet i ”Jävla karlar”

Pojken Andrev drömmer sig bort till sin riktiga pappa, en man han aldrig har träffat och som han tror är en ”indian”. Istället måste han stå ut med hopplösa karlar som kommer och går ur hans och mamman Monas liv. Livet är allt annat än perfekt, men måste det vara så här svårt?

Jävla karlar har helt rätt team som drar i spakarna. Regissören Jens Sjögren gör det otroligt skickligt när han sätter skärpan på pojken Andrev och låter de ansvarslösa männen svepa in och ut ur bild. De känns mer och mer som vålnader i periferin efter varje ny kille Mona träffar, vilket också fångar hur Andrev successivt blir mer och mer avtrubbad – ett barn som inte kan rå för vad som händer, utan blir offer för de vuxnas oförmåga att kommunicera med varandra. Regin tillsammans med ett skarpt manus och säker design sätter grunden för skådespelarna att stå på – nej hoppa ifrån. 

Perfekt casting

Castingen, som blir extra viktig i en ensemblefilm, är verkligen spot on. Aliette Opheim är precis som väntat perfekt i rollen som Mona, en kvinna som älskar sin familj och försöker sitt bästa, men som inte kan sluta träffa snett. Opheim får fram hennes flera mänskliga sidor i varje scen.

Vidare hinner varenda en av männen som spelar hennes partners göra intryck. En som sticker ut av uppenbara skäl är den karismatiske Viktor Norén som här lämnar sin trygga vardag i landet mainstream. Han fungerar ruggigt bra som den farligaste mannen i Monas liv. Det här är en roll som gör honom obehaglig och spännande – en språngbräda till en potentiellt väldigt intressant karriär för Norén.

De tre barnen som spelar Andrev i olika åldrar, från litet barn till tidig tonåring, är ocksa imponerande för sina åldrar. Det borde inte vara möjligt för dem att vara så övertygande, men så är det just det.

Det är dags att ge en Guldbagge till Filip Berg

Jag gjorde en av mina allra första intervjuer med Filip Berg när han var aktuell med Odödliga. Det var under rätt stökiga omständigheter i Slottsskogen i Göteborg. På den tiden kändes han, om än lovande, väldigt oslipad och jag var osäker på hur han skulle hålla i längden. Men helvete vad bra han har blivit. Stegvis håller han på att gå från att vara en skådespelare jag inte riktigt diggade till en av mina största favoriter.

Att se honom göra en klockren insats i Netflix-filmen Stormen, där han är nån rik snubbe som eskalerar på en fest, och kort därefter i en mycket mörk filmroll som misshandlande förälder, gör hans bredd som skådespelare så tydlig. Han har väl knappt tio minuter speltid här, men hans impact i Jävla karlar är så vansinnigt starkt att det blir löjligt. Jag ska inte avslöja mer, men jag behöver inte se de andra bidragen för att ge honom guldbaggen för birollen här och nu.

Hantverket i ”Jävla karlar” fulländas av Jocke Åhlunds soundtrack

Det är inte alltid man hajar till på soundtracket till en svensk film, men här går det bara inte att missa. Och då syftar jag inte i första hand på Håkan Hellströms bidrag till musiken, utan arbetet av hans ena vapendragare Joakim Åhlund som komponerat ett skimrande soundtrack, som löper genom hela filmen. Det är trasigt och vackert, hoppfullt och vemodigt. Men framför allt är det Åhlundskt. Du som gillar Les Big Byrd och de många täta samarbeten han gjort med Sveriges i särklass bästa aktiva band Avantgardet lär älska musiken i Jävla karlar.

Kort sagt är Jävla karlar en film som känns både i magen och hjärtat – och som det finns så många rätta beslut bakom. Jag hade önskat att den skulle vara längre för att få in ytterligare någon knockout-scen, men det är svårt att inte bli imponerad så som den blev.

”Jävla karlar” har biopremiär i morgon, den 6 november. Gör dig själv en tjänst och se den!

LÄS OCKSÅ: Nya Lars Kepler-thrillern ”Nocturne” leverar på riktigt hög nivå

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: