Human Resources (säsong 1)
Big Mouths spinoff introducerar oss för fler monster.
Nick Krolls serie "Big Mouth" släppte under hösten sin femte säsong och den sjätte ska vara på väg. Nu expanderas seriens universum med den hysteriskt roliga spinoffen "Human Resources".
För den som sett "Big Mouth" är hormonmonster mer än bekanta. För den som inte gjort det ligger dessa monster bakom en stor del av våra tankar och känslor. Hormonmonster finns där under puberteten och ditt livs alla delar. Dessutom finns skamtrollkarar, kärlekskryp och depressionskatter för att bara nämna några av alla varelser som är med oss. Även om dessa är helt olika varandra har de alla ändå en sak gemensamt - alla kommer från Human Resources.
Human Resources är världen där alla dessa olika monster kommer från. Man kan se det som ett stort kontorskomplex där alla finns. Serien Human Resources börjar med att det rutinerade kärlekskrypet Sonya (Pamela Adlon) en dag blir av med jobbet. Det blir då Emmy (Aidy Bryant) som hastigt kastas in som hennes ersättare åt den nyblivna mamman Becca (Ali Wong). Det blir verkligen inte en lätt uppgift för Emmy, som aldrig haft ett uppdrag innan, samtidigt som Becca har svårt att hantera det nya jobbet som mamma.
Går på djupet och tar konceptet till nya nivåer.
Som ett stort fan av "Big Mouth" var jag till en början både tveksam och skeptisk när jag fick höra om att det skulle göras en spinoff på serien. I mitt tycke är en spinoff något man gör när en serie håller på att dö ut, eller när man inte har några idéer kvar. Så är verkligen inte fallet med Human Rescources. Här lyckas man istället lyfta konceptet till nya nivåer och få Big Mouth i sig att kännas som en svag spinoff på den faktiska spinoffen. Human Resources är helt enkelt allt som Big Mouth egentligen borde vara.
Att göra en serie som bara kretsar kring puberteten är lite att skjuta sig själv i foten eller kedja fast sig själv precis utanför en godisaffär, typ. Man har alla möjligheter i världen, men lyckas inte komma ända fram eller ta vara på chansen. Precis så är det med Big Mouth. När Human Resources inte låser sig vid en viss ålder öppnar sig alla portar. Nu kan serier dra skämt och ha handlingar som man annars aldrig hade kunnat. Bara det hysteriska avsnittet med barnfödsel hade till exempel aldrig funkat om serien kretsat kring ett gäng tonåringar. Nu kan den dra precis vilka skämt som helst och skämta om livets alla sidor, inte bara om att upptäcka sitt eget könsorgan.
Spinoff som får huvudserien att hamna i skuggan
Samtidigt tillåter serien sig att vara mer seriös och visar upp en djupare sida än vad man vanligtvis gör i Big Mouth. Relationerna blir djupare, kärleken starkare och problemen större. Serien lyckas inte riktigt med allt, men vill mycket. Den är något ojämn både i nivå och tempo. Men när den väl haltar lite eller inte lyckas med sina skämt går den snabbt vidare till nästa för att vi ska glömma dess lite sämre delar.
"Human Resources" är en spinoff som får sin huvudserie att hamna i viss skugga. Det är djupare, oftast roligare och med en större bredd. Avsnittens handlingar i sig sitter dock inte riktigt än och det märks att serieskaparna fortfarande utforskar dess universum. När Nick Kroll och gänget väl fått ordning på sina monster kan det här bli riktigt bra.
MER LÄSNING: