Recension: Love & Death (säsong 1)
Spännande och intressant berättat om tragiska händelser
Den nya miniserien “Love & Death” på HBO Max berättar den sanna historien bakom ett mord som skedde i en liten stad i Texas år 1980, vilket chockade hela USA. Serien gör ett bra jobb att porträttera de tragiska händelserna, men skrapar bara på ytan och kunde djupdykt ännu mer.
I den lilla staden Wylie i Texas bor det äkta paret Candy (Elizabeth Olsen) och Pat Montgomery (Patrick Fugit) med sina två barn. Serien tar avstamp i slutet av 1970-talet. Candy är hemmafru och paret spenderar mycket av tiden åt sin tro och att gå i kyrkan, precis som resten av stadens befolkning.
Candy, som utstrålar rollen av att vara den perfekta hustrun och mamman, mår desto sämre på insidan när hon inte känner sig bekräftad av maken och börjar således ha en affär med en väns make, Allan Gore (Jesse Plemons). Allting ställs på sin spets när hemligheter avslöjas och det hela slutar i mord.
Spännande och engagerande med avstamp i verkligheten
"Love & Death" berättar den sanna historien bakom ett mord som skedde i juni 1980, vilket skakade om hela USA. Är man medveten om händelserna och de inblandade kommer ingenting i serien som en överraskning, men har man inte hört om vad som utspelade sig i den lilla staden för över 40 år sedan är serien spännande och engagerande. Den gör ett bra jobb att bygga upp spänningen med diverse hintar i de inledande avsnitten om vad som komma skall, utan att avslöja för mycket. Det gör att man som tittare vill veta mer och därför se vidare.
Det som är mest fängslande med historien är att händelserna utspelade sig på riktigt och kontrasten mellan en liten färgstark och kristen stad med perfekta hemmafruar kontra det brott som begicks. Allt detta hade lika gärna kunnat utspela sig i nutid, vilket gör serien ännu mer påträngande och nästintill obehaglig i den mån att man aldrig vet vad en människa är kapabel till.
Även om det är trevande i inledningen och många utdragna scener som kunde pressats ihop för samma effekt, stör det inte tempot nämnvärt när saker och ting väl sätter fart. Trots att vissa händelser är minimala får de stor inverkan på berättelsen och det är verkligen ett pussel av små bitar som sätts ihop till en större helhet.
Strålande insats av Elizabeth Olsen – förmedlar så mycket med så små medel
Elizabeth Olsens insats som huvudpersonen Candy är strålande. De många närbilderna på henne förmedlar mer än replikerna och väcker liv i den annars tråkiga hemmafrun med det perfekta livet. Varje scen där hon sitter ensam i bilen och musiken spelar på högsta volym, oavsett om hon är glad och sjunger med eller torkar tårarna, är ett typiskt exempel på visuellt berättande som förmedlar så mycket med så små medel.
Serien skrapar dock bara på ytan vad gäller Candys person och man vill veta mer om hennes bakgrund, och om de djupgående tankarna hon har för att helt förstå varför hon agerar som hon gör. Att hon är en uttråkad och försummad hemmafru är orsaken serien försöker förmedla bakom hennes handlingar, men det är inte godtagbart som den enda anledningen. Miniserien hade därför kunnat ge ännu mer till en redan intressant karaktär om man fått veta mer om henne. Det berättas ur Candys perspektiv, men serien tappar bort det verkliga offret till följd av brottet och verkar vilja skapa sympati för Candy. Vem man då väljer att sympatisera med är helt upp till varje enskild tittare.
“Love & Death” gör ett bra jobb att återberätta de tragiska händelserna som utspelade sig i den lilla staden och som tittare lämnas man definitivt inte oberörd. Det enda som hade kunnat lyfta serien ytterligare är om de hade gått ännu djupare och försökt skapa mer förståelse kring framför allt de två kvinnliga huvudkaraktärerna, som båda faller offer för omständigheterna. Känslan är att man bara skrapar på ytan och vill veta så mycket mer, men det är enbart för att det som berättas är så pass intressant och spännande att man just vill få ut ännu mer.
“Love & Death” har premiär 27 april på HBO Max.