Calendar Girls (2022)
Intressant om äldre kvinnor som bryter normen.
Regissörsduon Maria Loohufvud och Love Martinsen åkte till Florida och filmade ett gäng dansande damer. Resultatet av detta blev dokumentärfilmen "Calendar Girls" som har svensk biopremiär fredagen den 18 mars.
Calendar Girls är namnet på en dansgrupp i Florida bestående av kvinnor över sextio. Deras scheman är fullbokade med uppträdanden och däremellan träning inför dessa. Pengarna de tjänar från uppträdandena går till välgörenhetsorganisationer som till exempel en som värnar om krigsveteranhundar.
Trots att alla medlemmar brinner för det de gör är det ett tufft liv, speciellt med tanke på att alla börjar närma sig en relativt hög ålder. Det är inte heller enkelt att balansera livet som dansare med privatlivet med makar, barn och barnbarn, i synnerhet om dessa bor i en helt annan del av USA.
Calendar Girls är en intressant inzoomning på en företeelse som känns relativt unik. Det är inspirerande att se dessa kvinnor som vägrar falla in i normen om hur en pensionär förväntas leva och istället ägna sig åt något de brinner för. Det finns även en inre konflikt hos flera av kvinnorna i gruppen som är spännande att följa. De kämpar bland annat med skuldkänslor för att de ägnar så mycket tid åt något som de till stor del bara gör för sin egen skull. Detta trots att de ägnat hela sina liv åt att värna om andra, eller kanske just därför, att de är så ovana att göra något för sitt eget välmående.
Vad som drar ner helhetsintrycket en del är att det inte riktigt finns tillräckligt med material för att fylla en hel långfilm. Calendar Girls hade troligtvis passat bättre i ett kortare format alternativt att man hade gjort djupdykningar ner i flera av de dansande kvinnornas liv. Som det är nu får vi bara en inblick i hur vardagen ser ut hos ett fåtal av gruppens medlemmar. Calendar Girls hade definitivt tjänat på att ha mer av den varan då det är den tveklöst mest intressanta aspekten med filmen.