Skräckfilms-fenomenet "The Final Girl"

Skräckfilmsfenomenet "The Final Girl"

01 november 2020 kl. 15:00

Har du observerat skräckfilmsfenomenet?

I många skräckfilmer är den sista överlevande oftast en kvinna. Detta fenomen, ”The final girl”, är en klyscha som genom tiderna har visat sig vara ett framgångsrecept.

Bild på Janet Leigh i Hitchcocks skräckfilm "Psycho".
Bild på Janet Leigh i Hitchcocks skräckfilm "Psycho". Foto: Film AB Paramount.

Själva termen ”The final girl” kommer från Carol J. Clovers bok från 1992, "Men, Women and Chainsaws: Gender in the Modern Horror Film".

Ofta är “final girls” beskrivna som oskuldsfulla och mindre vilda kvinnor, som håller sig borta från sex, alkohol och droger. Ett exempel på en sådan ”final girl” är Laurie  i Alla Helgons blodiga natt (1978).

I de tidiga skräckfilmerna hade kvinnor främst porträtterats som underlägsna männen – ofta behövde de en räddare i nöden. Men under 70-talet ändrades detta och ”the final girl” blev tuffare och hårdare, till exempel Sally i Motorsågsmassakern (1974) eller Alice i Fredagen den 13:e (1980). Under den konservativa Reagan-perioden i 80-talets USA, blev kvinnorollerna mer oskuldsfulla igen, likt före 70-talets norm-uppluckrande.

MER LÄSNING:

Bästa skräckfilmerna

Alfred Hitchcocks "Psycho" (1960) brukar räknas som filmen med den första “final girl:en”. Det faktum att Lila räddas av en man gör att hennes roll som en riktig "final girl" kan ifrågasättas, men eftersom hon är den som tar sig framåt, löser och nystar problemet klassas hon ändå som en ”final girl”. Filmer med ”the final girl”-fenomenet ska dock ha gjorts redan på 30-talet, men dessa är väldigt svåra att få tag på.

"Kvinnan maskuliniseras genom att ta upp ett vapen."

Alla Helgons blodiga natt
Alla Helgons blodiga natt. Foto: Fox-Stockholm Film.

Hur kommer det sig att det är just en kvinna som är sist kvar? Enligt Carol J. Clovers teori ligger det till grund att kvinnan maskuliniseras genom att ta upp ett vapen, till exempel en kniv eller motorsåg mot mördaren. När den manliga publiken behöver identifiera sig med en ung kvinnlig karaktär, väcks frågor kring slasherfilmers förhållande med feminism. Clover menar att för att en slasherfilm ska bli framgångsrik måste den överlevande karaktären vara kvinna, eftersom hon tidigare måste visa på extrem rädsla. Hade en manlig karaktär visat på samma nivå av rädsla hade filmen inte varit lika framgångsrik. Carol anser att rädslan har ett syfte, när kvinnan överlever, ”rensas” hon på oönskade egenskaper som strävan efter personlig njutning.

Skräckfilmsälskaren och TV-producenten Fred Andersson tror däremot att detta kan ha att göra med att de flesta skräckfilmer är väldigt amerikanska och därför har fenomenet anammat den typiska amerikanska hemmafrun, som anses vara stark och kapabel att fixa allt.

MER LÄSNING:

10 perfekta skräckfilmer för alla fegisar

Clover hypotes om att en skräckslagen man skulle göra en film mindre framgångsrik är en direkt kritik till machokulturen, där män måste vara hårda, starka och inte känslohämmade. I vår tid har det alltid varit mer okej för kvinnor att visa känslor, ett förhållningssätt som formas sedan barnsben. Hur vi blir socialiserade under vår uppväxt påverkar oss för resten av livet, vilket gör att vi inte ser det som lika okej för en man att skrika tills han svimmar som när en tjej gör det samma.

"Skräck är den kvinnliga hjältens arena."

Final Destination 3
Final Destination 3 Foto: Svensk Filmindustri.

Eftersom det är tabu för män att visa sig svaga framställas de istället som hjältar i övriga filmgenrer, medan skräckgenren – framförallt slasherrullarna – är den kvinnliga hjältens arena. Vad dessa filmer ofta lyckas med är karaktärens ark, resan hon gör från oskuldsfull flicka till handlingskraftig och självständig kvinna. Detta kan vara en av anledningarna till att tjejer ofta gillar skräckfilmer, för att de kan identifiera sig med huvudpersonen på ett annat sätt. Sen kanske också fler kvinnor känner sig mer bekväma med att bli skrämda, om vi nu ska se återkoppla till Clovers genusperspektiv.

MER LÄSNING:

Verklighetsbaserade skräckfilmer – läs på egen risk

Vad som också särskiljer skräckfilmer är hur de som har överdrivet "manliga" eller "kvinnliga" karaktärsdrag nästan alltid ryker först – filmskaparna vet att dessa inte är några intressanta karaktärer. Det är något som många andra genrer borde ta efter, där det ofta förekommer intetsägande stereotypa karaktärer som i princip bara är där för att vara ”kvinnliga” eller "macho".

På internationella flickdagen skrev manusförfattaren James Gunn ett långt Facebookinlägg där han menade på att han gjorde allt vad kan kunde för att få lika intressanta kvinnliga karaktärer som manliga och vikten av att vi ser till att kvinnor får den plats de förtjänar i solen. Samtidigt påpekar han att det inte är en lösning att överkompensera med att alla kvinnor ska vara starka och utan svagheter, för så är det inte i verkliga livet heller. Något som kan leda till att publiken inte kan identifiera sig i karaktären eftersom ingen i verkliga livet är utan svagheter.

För mer läsning --> Scrolla vidare!

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL