Nu på bio

Det senaste på biofronten!

6 Jacques Audiard-filmer du inte får missa

6 Jacques Audiard-filmer du inte får missa

Johan Andreasson
Johan Andreasson | Lista
24 februari 2022
Johan Andreasson
Johan Andreasson | Lista
24 februari 2022

Äkta människor i skruvade historier

Johan Andreasson är tillbaka med nya ovärderliga tips. Denna gången guidar han oss genom Jacques Audiards filmografi, inför premiären av regissörens nästa film.

Snart är det premiär för Jacques Audiards nya film, "Paris 13:e arrondissement". Audiard, som var över 40 när han debuterade som regissör, arbetar noggrant och långsamt, men nästan alltid med lysande resultat. Det går många år mellan filmerna och hans produktion är inte stor, så en ny film är något att fira. Hör vår recension i nästa avsnitt av podden Everdahl & Karlssons Film TV, men passa först på att se några av hans tidigare filmer!

I Jacques Audiards förmodligen mest kända film, En profet, får den unga, osäkra fången Malik i uppdrag att döda en medfånge för att röja ett potentiellt vittne ur vägen. Malik har aldrig dödat någon förut, men om han inte utför sitt uppdrag kommer han själv att bli dödad. Han ska skära halsen av offret med ett insmugglat rakblad, och det är tänkt att utföras tyst, snabbt och effektivt. Men för den blyga, passiva Malik är det nästan oöverstigligt svårt och slutar i ett kaotiskt, blodigt slagsmål, filmat med en sån närvarokänsla att man känner sig mörbultad efter att ha sett det.

I en annan film, Mitt hjärtas förlorade slag, filmas en pianolektion med samma ordkarga intensitet, med en elev som extraknäcker som våldsbenägen indrivare åt fastighetshajar och en lärare som är nyanländ från Kina och inte talar ett ord franska. Det är inte med ord man kommunicerar i Jacques Audiards filmer. 

Audiards intriger kan vara som hämtade från en gammal amerikansk gangsterfilm eller melodram, men människoskildringen strävar alltid efter att vara fullständigt äkta. Han har en oöverträffad förmåga att hitta trovärdiga skådespelare som är medskapande och lyhörda för tillfälligheter, vilket kan leda till rejält excentriska rolltolkningar och oväntade vändningar i vad som annars hade kunnat bli rätt traditionella genrefilmer.

Audiard har sagt att han gör film om det som han är rädd för, och det han fruktar mest av allt är alldeles uppenbarligen fysiskt våld. Han är lika angelägen, och skicklig på, att förstå vad som ligger bakom våldet som av att iscensätta det.

Här är en lista på sex Audiard-rullar som är mer än väl värda att kolla upp inför premiären på hans nya film den 11 mars.

Read My Lips (2002)

Read My Lips Audiard
Foto: Pathé International.

Den underkuvade, hörselskadade sekreteraren Carla (Emmanuelle Devos), som är mobbad av männen på jobbet och avundsjuk på en väninnas sexuella äventyr, tar plötsligt mod till sig och begär att få anställa en assistent som hjälper henne med det allra tråkigaste rutinjobbet.

Hjälpredan hon hittar är en sjavig, villkorligt frigiven kåkfarare (Vincent Cassell) och man förstår snabbt att Carla väntar sig att han ska göra mer än att bara kopiera mötesprotokoll. Snart spirar en sorts kärlekshistoria mellan dessa båda komplicerade och ofullkomliga människor som har lika mycket att göra med kriminella tjänster och gentjänster som romantik i traditionell mening. 

Tillgänglig på strömningstjänsten MUBI och dvd.

Mitt hjärtas förlorade slag (2005)

Mitt hjärtas förlorade slag
Foto: NonStop Entertainment.

Tom (Romain Duris), en ung man som verkar bestå av lika delar ilska, sprit och cigarettrök, slits mellan sin misslyckade gangster till far (Niels Arestrup), sina skumma vänner och den vilja att bli konsertpianist som en gång i tiden väcktes av hans mor.

Han avskyr sitt nuvarande jobb – närmast som en sorts torped – där han konstant måste göra saker som får honom att förakta sig själv, men tvivlar på sin förmåga att utveckla den talang han visade som barn. Historien om en gangster som drömmer om ett annat, bättre liv har berättats många gånger, men sällan så övertygande som här.

Tillgänglig på import-dvd.

En profet (2009)

En profet
Foto: Sony Pictures.

Vi följer Malik, en ung fransman med arabisk härkomst, som sätts i fängelse av oklara skäl. Han börjar som en klen, osäker outsider och tillvaron i fängelset berövar honom snabbt det lilla han hade av religiös tro, integritet och självrespekt, vilket snabbt utnyttjas av den korsikanska maffian som kontrollerar tillvaron bakom galler med våld och mutor.

Inne på anstalten är muslimer och korsikaner bittra fiender, men trots det blir Malik snabbt närmast adopterad av en korsikansk gangsterboss, som ger honom allt mer våldsamma och farliga uppdrag. Med tiden skaffar sig Malik en utbildning och blir en ovärderlig rådgivare till korsikanerna, men det blir mer och mer oklart vem och vad han egentligen ska vara lojal mot.

Tillgänglig på Blockbuster och SF Anytime.

Rust and Bone (2012)

Rust and Bone
Foto: TriArt Film.

Ali (Matthias Schoenearts), är en ensamstående pappa med svajig moralisk kompass och en problematisk dragning till illegala boxningsmatcher. Han får ett extraknäck som dörrvakt på en hipp nattklubb och när djurtränaren Stéphanie (Marion Cotillard) hamnar i en hotfull situation rycker han in och hjälper henne att ta sig därifrån.

Detta slumpmässiga möte utvecklas, när Stéphanie får benen nedanför knäna avbitna av en späckhuggare, till en intensiv, berg- och dalbaneliknande kärlekshistoria. Det låter hejdlöst melodramatiskt, och det är det, men så hjärtskärande realistiskt framfört av skådespelarna att de mest osannolika inslagen vänds till filmens styrka.

Tillgänglig på TriArt.

Dheepan (2015)

Dheepan
Foto: TriArt Film.

Dheepan, en före detta soldat i de Tamilska tigrarna, flyr från krigets Sri Lanka tillsammans med en ung kvinna och en liten flicka som han inte känner. För att få uppehållstillstånd i Frankrike påstår de att de är en familj. Han får jobb som vaktmästare i en nedgången förort till Paris och blir, mot sin vilja, inblandad i en konflikt mellan två kriminella gäng.

Nästan alla är nog överens om att Audiard gjort sig förtjänt av Guldpalmen, det finaste priset på filmfestivalen i Cannes, men nästan ingen, utom 2015 års jury ledd av bröderna Coen, verkar tycka att han borde ha fått den för just den här filmen. Blandningen av inkännande socialrealism à la Ken Loch och extremvåld à la Straw Dogs smälter inte samman riktigt lika väl som de till synes oförenliga elementen i Audiards filmer brukar göra. Förortsskildringen är sevärd, men börja med någon av de andra filmerna!

Tillgänglig på TriArt och SF Anytime.

The Sisters Brothers (2018)

The Sisters Brothers
Foto: TriArt Film.

Jacques Audiards hittills enda film på engelska är en lika delar komisk och brutalt realistisk western som utspelar sig i 1850-talets Oregon. John C. Reilly och Joaquin Phoenix spelar två laglösa bröder vars vägar korsas av en guldgrävare (Jake Gyllenhaal) och en ung uppfinnare (Riz Ahmed) som drömmer om att starta ett utopiskt socialistiskt samhälle i Texas.

Audiard använder westerngenren på samma sätt som han tidigare använt gangsterfilmen: till att berätta en våldsam historia om trasiga outsiders som drömmer om ett bättre liv.

Kan lånas grattis på bibliotek som är anslutna till tjänsten Cineasterna och hyras på bl.a. Google Play, SF Anytime och iTunes.

Fler artiklar från Johan Andreasson:

NÄSTA ARTIKEL