Tuva Novotny om Riket och Alexander Skarsgård: "Så jävla roligt!"
Ger filmtips till Filmtopps läsare
På söndag är det premiär för Lars von Triers "Riket: Exodues". Filmtopps Eric Diedrichs har pratat med Tuva Novotny som spelar en av rikshospitalets anställda.
Den danske mästaren Lars von Trier knyter nu ihop säcken på kultserien Riket, som efter 25 år äntligen får en avslutning. Som inbitet fan har jag sett serien många gånger om (du hittar min recension av nya säsongen här) och är mycket glad över att få prata med Tuva Novotny, som inte bara är en utmärkt skådespelerska utan också en skicklig regissör. Märkligt nog har vi aldrig pratats vid tidigare, men nu var det äntligen dags. Jag berättar för henne om mina intryck från den efterlängtade fortsättningen och säger att det är en oväntat lyckad uppföljare.
– Jag håller med. Jag gillar inte när man gör en uppföljare tio eller tjugo år senare, men jag känner att det här var meningen. Nu när man har sett den kan man äntligen andas ut, säger Tuva och skrattar.
"Ingen förstår vad som rör sig i hans huvud"
Att Lars von Triers värld är egensinnig vet vi alla. Tuva berättar om hur det har varit att arbeta med den hyllade regissören.
– När man läser hans manus så är man alltid osäker på om man är lite dum i huvudet, eftersom man inte fattar allt. Jag har vetat att jag har velat jobba med Lars och vi har tittat lite på varandra i korridorerna på Zentropa i några år, men nu kände jag att jag var gammal nog att hantera att känna mig som en idiot. För det gör man ibland. Man vet inte riktigt om man har förstått honom rätt eller vad han menar. Ingen förstår vad som rör sig i hans huvud. Men historien fanns ju där, casten var på plats och Lars var i toppform så jag kände att jag var gammal nog att stå i det kaos som kan upplevas när man inte riktigt vet vad man sysslar med.
Jag tänkte på just det där med kaoset. I den här säsongen kokar det mer än någonsin. Det far och flängs åt alla håll och varenda vrå på Riket tycks ha sitt eget liv. Kan man som skådespelare få någon sorts helhetskänsla?
– Jo, genom att våga lita på att man blir omhändertagen. Lars har en plan, sen kan den säkert ändra sig från dag till dag, men han har en plan när han kommer på morgonen. Man kastas in i det. Han jobbar inte med repetitioner eller scenanvisningar utan man får veta vilket rum som gäller och sedan är det bara att börja. Det kan vara fruktansvärt obehagligt för någon med kontrollbehov, men han gör och tar ansvar för helheten. Jag kommer inte att kunna räkna ut vad helheten är och det kan ingen annan heller. Det är underbart eftersom man bara koncentrerar sig på en enda sak, att skådespela. Sen sätter Lars ihop allting med sin klippare.
Lämnas det utrymme för improvisation med sådana förutsättningar?
– Nej, det mesta är totalt manusstyrt. Men han detaljregisserar eller detaljskriver inte från början. Replikverket och situationen är satt och sedan så kan det få hamna på olika ställen. Hans skådespelardirektiven är han väldigt konventionella. Efter att arenan väl är satt så kan man ta några tagningar och så säger han att han vill göra något lite mer så eller så. Det är inga plötsliga överraskningsmoment eller konstiga regimetoder, utan det är rätt straight när kaoset väl har lagt sig.
"Vi hade så jävla roligt"
Med Tuva Novotnys karaktär driver Lars von Trier skoningslöst om svenska samtyckeslagar och den digitala erans förmåga att förväxla varje anklagelse med sanning. Hon svansar efter Mikael Persbrandts Helmer – förför och förstör. Säkerligen provokativt för många, men allt är gjort med en smittsam energi och lustfullhet som länge saknats i Triers värld. En sorts tillbakagång utan att vara repetition.
– Det är lustigt hur han har lyckats med det, säger Tuva. Jag upplever att han är i toppform. Jag vet att han har haft faser i sitt liv som har varit av den mörkare arten, men det här var inte en sådan. Det var skojigt och fritt, tryggt och tillitsfullt. Det var lustfullt att komma till jobbet. Vi skrattade och vi hade kul och jag tror alltid att sådant färgar av sig på resultatet.
Hon fortsätter:
– Vi hade så jävla roligt, jag och Persbrandt. Sen att jag fick avsluta med min sista line [skriver ej ut vilken för att undvika spoilers], jag är så nöjd med den. Jag känner mig lyckligt lottad i och med att det finns en annan fas i både Mikaels och Lars liv, som man verkligen hoppas att de slipper mer av i framtiden.
Kaoset kring Tuva och Persbrandts karaktärer kulminerar gång på gång på Rikets toaletter där byggnadens svenske advokat, spelad av Alexander Skarsgård, har sitt bås.
– Alla var så generösa med de här scenerna. Alexander hade tolv sidor text och kom in och briljerade under en inspelningsdag. Det var superambitiöst och jättekul. Lars jobbar effektivt och eftersom vi inte repeterar så hinner man med rätt mycket under en dag, berättar Tuva.
Vad skulle du säga är de största likheterna och skillnaderna mellan dig och Lars som regissörer?
– Åh, herre gud. Om det fanns någon likhet skulle jag vara lycklig. Däremot ser jag att den autenticitet jag strävar efter genom att sätta upp en skådeplats och släppa loss gänget är lite på samma sätt som han jobbar. Det ger en viss äkthet att låta kamerorna rulla och låta folk göra sitt jobb. Det känns väldigt organiskt.
"Fyfan vad jag blev rädd"
I början av 2000-talet var Tuva Novotny med i skräckfilmerna "Midsommar" och "Sleepwalker", sedan dess har det knappt blivit någon skräck fram tills nu. Tuva berättar att hon gillar att jobba inom skräckvärlden, men anser att Sverige är svältfött på genrefilm.
– Vi lägger oss hela tiden i någon mittfåra. Jag hade precis en diskussion om detta eftersom SFI håller på med en stor utvärdering av sitt stödsystem. Det är bara att konstatera att vi är duktiga på att göra film, men vi gör hela tiden duktiga filmer. Kanske skulle man våga sticka ut lite mer och där är genrefilm ett modigt grepp eftersom man inte riktigt vet hur det ska sälja. Det är också en kulturell markör som vi saknar. Det inte finns varken skräck, riktigt komedi eller satir. Det är jävligt roligt att jobba med skräck. Man måste försätta sig i situationer som är orealistiska eller ovana och det är kittlande att få vara i dem. Jump scares är jätteroliga att göra. Sen kan jag inte titta på det.
Så du har ingen skräckfilm du återvänder till?
– Nej, gud. Jag vågar inte. Jag blir så rädd, ligger vaken om natten och tror att någon står bakom dörren. Det är jättekonstigt. Senaste jag såg var Saint Maude och jag blev så rädd, fyfan vad jag blev rädd. Den var så hemsk.
Som många andra skådespelare gillar inte Tuva Novotny att se sina egna filmer. Efter lite övertalning väljer hon ändå en hon skulle kunna tänka sig se om.
– Jag tyckte väldigt mycket om Annihilation, Alex Garlands film. Den har jag faktiskt sett på premiären och kan tänka mig att se om igen.
Avslutningsvis ger Tuva Novotny ett filmtips till Filmtopps läsare.
– Jag har en film ingen har sett och jag förstår inte varför, Diamantino. Jag älskar den. Två grabbar har regisserat den och den handlar om en fotbollskille som råkar ut för någon sorts sci-fi-värld. Den är helt fantastisk. Så jävla speciell. Jättekonstig produktion, men den är verkligen fantastisk.
Med det tackar vi Tuva Novotny för pratstunden. "Riket: Exodus" har premiär på Viaplay den 9 oktober. Se den.