Recension: Spider-Man: Far From Home (2019)

Visuellt imponerande äventyr med Spider-Man, men också en smula för flamsigt.

Spider-Man och Mysterio sida vid sida
Foto: Sony Pictures.

Film: Spider-Man: Far From Home (2019)
Regi: Jon Watts
Manus: Chris McKenna & Erik Sommers
Med: Tom Holland, Jake Gyllenhaal, Zendaya, Samuel L. Jackson, Cobie Smulders, Jacob Batalon, Jon Favreau, Marisa Tomei m.fl.
Genre: Action, Science Fiction
Speltid: 2 tim 9 min

”Spider-Man: Far From Home” är en någorlunda välbalanserad superhjältefilm som behandlar ämnen som kärlek och ansvar och samtidigt bjuder på spännande action.

Peter Parker (Tom Holland) på klassresa till Europa. Han hoppas på en någorlunda lugn semester med sina vänner. Särskilt med MJ (Zendaya), som han är förälskad i. Semestern urartar dock när Mysterio (Jake Gyllenhaal) dyker upp och behöver hjälp av Spider-Man för att bekämpa nya hot.

Förlusterna i Avengers: Endgame lämnade ett tomrum efter sig. Nick Fury (Samuel L. Jackson) vill att Spider-Man ska hjälpa till att fylla detta tomrum. Men Spider-Man är inte bara en superhjälte. Han är också en 16-årig kille som bara vill ha en vanlig semester.

Ansvar har alltid varit ett viktigt tema i superhjältefilmer, men särskilt för Spider-Man. De där orden: ”With great power comes great responsibility” är lika centrala för karaktären som hans förmåga att klättra på väggar. Detta tema utforskas bättre än på länge i Spider-Man: Far From Home.

Som de flesta storfilmer vill Spider-Man: Far From Home gärna ha något för alla. Filmen blir mer än en aning flamsig under de partier då Peter Parker ska framstå som en tafatt amerikansk tonåring i Europa. Det kanske passar karaktären i viss utsträckning, men det blir lite väl mycket ibland.

Jake Gyllenhaal som Mysterio i Spider-Man Far From Home
”Det här är superhjälterollen jag har väntat på!” sa nog Jake Gyllenhaal INTE. Foto: Sony Pictures Releasing.

Jake Gyllenhaal är mest känd för att ta roller i lite mer konstnärliga filmer som Donnie Darko, Nightcrawler och Enemy. Varför han valde att hoppa på superhjältetåget just nu är lite av en gåta. Kanske ville han köpa ett nytt fint hus? Hans insats som Mysterio, den femtielfte Marvel-karaktären att kliva in på vita duken, är inte vidare minnesvärd.

En av de viktigaste aspekterna för de flesta superhjältefilmer är, så klart, actionsekvenserna. Det är här Spider-Man: Far From Home verkligen imponerar. Spidde kämpar, sliter, åker på stryk, svingar än hit och än dit medan han imponerar med sin akrobatik. Den bästa scenen i filmen är när Spider-Man hamnar i ett slags mardrömsscenario. Sekvensen är inte bara visuellt imponerande, utan även otroligt spännande och till och med skrämmande.

Men trots att ansvarstemat utforskas bättre än på länge och att actionsekvenserna imponerar lider Spider-Man: Far From Home av samma problem som många andra filmer av Marvel; skurken är inte vidare intressant. Detta faktum kombinerat med filmens mer flamsiga sidor gör att betyget inte blir så högt som det kunnat bli.

Betygssymbol för 3 av 5

Vad tycker ni om det senaste äventyret med Spider-Man?

Är detta ett värdigt kapitel i Marvel Cinematic Universe eller hade ni hoppats på mer?

About Andreas Ziegler 199 Articles
Filmskribent, SEO-skribent och filmvetare. Kärt barn har många namn. Jag gillar innovativa och välkonstruerade filmer och TV-serier. Klicka här för att komma till min verksamhets hemsida.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.