We Are Still Here

We Are Still Here (2015)

  • 1 tim 24 min
  • Skräck
Axel Diedrichs | Recension
31 oktober 2015
Axel Diedrichs | Recension
31 oktober 2015
  • Regi:
    Ted Geoghegan
  • Manus:
    Ted Geoghegan
  • I rollerna:
    Barbra Crampton, Andrew Sensenig, Lisa Marie m.fl.

Efter att ha förlorat sin son i en bilolycka, flyttar det gifta paret Anne (Barbra Crampton) och Paul Sacchetti (Andrew Sensenig) till ett hus i New England för att komma på ny fot. Men i deras nya hem påstår Anne att hon ser deras sons ande. Är det hennes depression som talar eller spökar huset?

Ja, om du också är en skräckfilmsentusiast känner du förmodligen till den här typen av spökberättelser allt för väl. Själv pågår mitt sökande efter filmen som förändrar den urholkade genren och just nu befinner jag mig i Stockholm för att delta i skräckfilmsfestivalen Monsters of Film som fokuserar på att lyfta fram independentskräckisar. Min förhoppning är att någon av alla deras spökfilmer ska frälsa mig med ett nytänkande berättande.

Är "We Are Still Here" filmen jag söker?

Nej, dessvärre inte, men det vore naivt av mig att förvänta mig det. Däremot är Geoghegans film annorlunda i sitt sätt att berätta den "obligatoriska spökupptrappningen". Du vet när de nyinflyttade hör onaturliga ljud, hittar någon hemlig gång, ett symboliskt föremål, ser dörrar som slås igen, skuggor och så vidare... I We Are Still Here

sparar regissören på vår tid och kastar istället in oss i dessa moment, som givetvis är med.

När berättelsen utvecklas får vi veta att Anne och Pauls hus bär på en mörk historia, något som stadens invånare är väl medvetna om. De vet också att de onaturliga varelser som vakar i huset måste mättas och om det inte blir av de nya ägarna av huset, så blir det av dem.

We Are Still Here är en brutal berättelse som flirtar med den italienska B-filmsgenren och stundtals är den riktigt, riktigt spännande. 

Det jag främst uppskattar med independentfilmer är när de tar ut svängarna eller spelar ut nya kort, även om det bara är i form och stil. Med sin film har Geoghegan gjort ett helhjärtat försök och i viss mån lyckas han. Här hittar du tips på bra skräckfilmer.

Bäst: Upplösningen bjuder på ett rejält blodbad men också snygga vändningar. Filmens originalskrivna musik, komponerad av Wojciech Golczewski, är suverän och producerad av ScreamWorks Records. Läs också vår intervju med filmmusikproducent Mikael Carlsson som driver bolaget.