Nu på bio

Det senaste på biofronten!

Bild från The Girl from Plainville

The Girl from Plainville (miniserie)

  • 8 x 45 min
  • Drama
  • Viaplay
Jonathan Smeds | Recension
09 juli 2022
Jonathan Smeds | Recension
09 juli 2022

Miniserie som går vilse på vägen

I dag släpps första avsnittet av "The Girl from Plainville" på Viaplay genom STARZPLAY. Filmtopps Jonathan Smeds har sett alla avsnitt, och är besviken över resultatet.

  • Skapare:
    Liz Hannah & Patrick Macmanus
  • I rollerna:
    Elle Fanning, Chloë Sevigny, Cara Buono, Colton Ryan m.fl

"The Girl from Plainville" är en miniserie baserad på verkliga händelser, och berättelsen i sig är fascinerande, på ett obehagligt sätt. Låt oss börja med en redogörelse för vad som faktiskt hände. I juli 2014 hittar polisen 18-årige Conrad Roy III död i en pickupbil, fylld med den giftiga gasen kolmonoxid. Det visar sig snabbt att han valt att begå självmord, och att Conrad Roy tidigare haft problem med psykisk ohälsa.

Han har också en flickvän, Michelle Carter. De träffades inte i verkligheten så ofta utan pratade mest över telefon och sms. Michelle, även hon med en historia av psykisk ohälsa, är såklart förkrossad.

Men allt är kanske inte som det verkar. Det visar sig under en polisutredning att Michelle inte bara vetat om Conrads pågående självmordsförsök, utan att hon dessutom varit väldigt drivande i det. Till exempel var han ett tag ute ur bilen, men Michelle övertalade honom via sms att gå tillbaka in. Efter flera års rättegång dömdes hon 2017 till 15 månaders fängelse för ofrivilligt dråp.

En dramatisering som funkar... sådär

Varför gör då en människa såhär? Hur kan det ske? Och vad tänkte egentligen Michelle och Conrad under deras förhållande som fick ett sådant tragiskt slut? Det är frågor som The Girl from Plainville till viss del besvarar, men tyvärr försöker skaparna även göra något artistiskt över det hela. Själv känner jag att den här storyn i sig är en som väcker intresse, och det hade räckt med en rättfärdig dramatisering av det.

Nu får vi istället till exempel ett musikalnummer, som förvisso är logisk utifrån dess kontext. Michelle älskar Glee, och hennes motiv i varför hon gör som hon gör tycks till viss del komma ifrån hur serien gjorde efter att en karaktär där dog. Det är taget från verkligheten om jag förstått min egna research i fallet rätt, men nog finns det andra sätt att få in det istället för att plötsligt ha med ett dansnummer.

Narrativet är svårföljt

Sen har vi det ständiga hoppandet mellan tid och rum, som ibland inte påpekas. Scener med Conrad vid liv är såklart ett ganska givet tecken på att det som sker är innan hans död, eller ja, kanske inte ens då. För vissa tillfällen är drömscener, där Michelle pratar med hans, spöke? Eller något åt det hållet. När tidslinjen inte är linjär, blir det många gånger svårt att ens veta vad som är riktigt eller inte. Det känns som ett konstnärligt val, men blir mest bara pannkaka.

Vad finns det då som gör serien bra? Skådespelarinsatsen från främst Elle Fanning i huvudrollen är utmärkt. Hon får alla känslor att verka verkliga, och lyckas samtidigt även få fram den obehagliga sidan av Michelle Carter som man nog ändå får utgå från fanns på riktigt med. Här finns även ett manus som, utöver det märkliga jag poängterade i stycket innan, skildrar verkligheten på ett välgjort sätt. Första avsnittet är det bästa, där finns inga tidshopp, sånger eller "spöken". 

I USA har serien redan visats, och där har jag sett recensenter ge den höga betyg, och tittarna ganska låga. Jag är hundra procent på tittarnas sida. The Girl from Plainville är svårföljd och gör en intressant historia till en ganska medioker. Sen är den dessutom, ärligt talat, väldigt tråkig många gånger. Åtta avsnitt? Hade nog kunnat vara fyra. Men då kanske inte musikalnumret fått plats...

"The Girl from Plainville" streamas på STARZPLAY och Viaplay. Avsnitten släpps varje söndag, och ett av dem finns nu att se.

Mer läsning:

NÄSTA ARTIKEL