Orca (2020)
En av årets bästa svenska filmer.
På pappret låter en långfilm baserad på videosamtal mellan olika personer som en rätt trist historia. Men Bornebusch, som regisserat och tillsammans med Gunnar Järvstad skrivit "Orca", gör greppet intressant och gripande.
När pandemin lamslog Sverige och resten av världen i början av året förändrades det mesta i våra liv. Från att ha varit sociala människor som träffat folk dagligen har vi det senaste halvåret kämpat med att hålla oss hemma och lära oss vad social distansering innebär. För vissa har detta varit relativt enkelt medan andra knäckts av att behöva vara allt mer ensamma.
I Bornebuschs stjärnspäckade långfilm Orca, som även är Viaplays första originalfilm får vi följa elva personer med någon koppling till varandra och deras videosamtal under livet i karantän. Det är en film där kärlek, relationer och intimitet är i fokus, trots avståndet mellan dem. Hur isolering kan påverka våra relationer är den brännande frågan som ställs här.
Manuset och karaktärerna trollbinder
Jag vågade inte hoppas för mycket på "Orca". Även om jag älskade både första och andra säsongen av Älska mig kändes formatet för vågat för att hålla under en hel långfilm. Den var som upplagt för att bli långrandigt och repetitivt – men så fel jag hade. Redan inledningsvis förstod jag att jag oroat mig i onödan. Trots att berättandet i stor utsträckning utgörs av videosamtal är det inget som känns märkligt eller stör. Istället ger det filmen ett spännande lager tillsammans med en stark aktualitets- och verklighetskänsla.
Den stjärnspäckade ensemblen bjuder på imponerande och starka insatser, där deras problem känns både äkta och trovärdiga. Det är svårt att låta bli att inte gråta under deras både sorgliga och hjärtfulla samtal i isolering.
Fortsatt starka relationsskildringar
Bornebusch vet sannerligen hur man fångar relationers alla sidor med välskrivna karaktärer. Hon har gjort det under två säsonger av Älska mig och nu också med Orca. Inget problem känns för litet eller tröttsamt, och även de samtal som inte tillför särskilt mycket till berättelsens framåtrörelse lyckas engagera. Det gör inte saken sämre att vi känner igen både humorn och mörkret från Älska mig.
Josephine Bornebusch briljerar återigen och går från klarhet till klarhet i hennes regisserande och berättande. Att lyckas göra en så här intressant och gripande film till största delen baserad på videosamtal är en bragd.
För mer läsning --> Scrolla vidare! Missa inte heller senaste nytt på Viaplay!