”Vi var The Ark” är en finstämd dokumentär med fokus på Ola Salo

Rätta mig om jag har fel, men är inte titeln på den nya biofilmen Vi var The Ark något missvisande? Sist jag kollade är The Ark en berättelse som fortfarande skrivvs. I sommar ger sig bandet ut på turné för att spela på vad som gissningsvis blir fullsatta arenor. Hur som helst är det lägligt med en dokumentär om bandet. Ett PR-trick eller en slump? Oavsett så berättar den om ett stycke svensk musikhistoria som är värt att kapsla in.

LÄS OCKSÅ: Nya svenska thrillern ”Doktor Glas” ger biopubliken magnetisk spänning

Jag delar inte The Ark-nostalgin – men jag roas av dokumentären

Även om jag klev in i tonåren samtidigt som The Ark var som mest aktiva, och jag såg dem live flera gånger, så fanns de mer i min periferi. Jag var inte lika förtjust i bandets glammiga influenser som jag var av den pretentiösa 70-talsrocken med Lou Reed och Bob Dylan som husgudar. The Ark var snarare något jag intresserade mig för långt senare, efter att ha fastnat för på trummisen Sylvester Schlegels lysande soloprojekt som tyvärr är skamlöst förbisett.

The Ark har flera ikoniska låtar, den saken är säker. Sen är Ola Salos kompromisslösa scenpersona såklart hänförande. I dokumentären Vi var the Ark sätts spotlighten på hans upplevelser genom den händelserika resa som The Ark ändå varit – från de tidiga åren och det stora genombrottet till USA-satsningen som man plötsligt tvingades lägga ned efter ett ogenomtänkt 9/11-skämt från scenen, till ”Sylles” begynnande alkoholmissbruk bakom trummorna.

Även om hela bandet är med och pratar ärligt om både topparna och dalarna i The Arks historia, så är det här frontmannen Ola Salos film. Hans perspektiv får störst utrymme, och visst är han duktig på att sätta ord på sina tankar och känslor. Flera gånger är det rörande och spännande. 

LÄS OCKSÅ: ”Scream 7” har några av filmseriens bästa slasherscener – men lämnar mig orolig

”Vi var The Ark” är troligtvis inte jättespännande för fansen

Jag kan inte tänka mig att Vi var The Ark tillför särskilt mycket för den som har stenkoll på bandet – mycket är skrap på ytan, inte minst låtarna man har med, och nedslagen i bandets definierande ögonblick är rätt tunna – men en bjussig Ola Salo gör det här till en finstämd och sevärd musikdokumentär. Om än främst för den som inte kan sitt The Ark som rinnande vatten.

”Vi var The Ark” har svensk biopremiär i dag, den 27 februari.

Info om: Vi var The Ark (2026)