Ur spår (2022)
Stark comeback för Hollywoodsvensken Katia Winter
Mårten Klingbers biorulle "Ur spår" är en välspelad dramakomedi om att ta sig igenom livets tuffaste perioder. Och trots att filmen utspelar sig i ett bitigt Mora garanterar den publiken en härlig biostund.
I berättelsen som är skriven av Maria Karlsson följer vi det fullvuxna syskonparet Daniel och Lisa, spelade av Fredrik Hallgren och Katia Winter. De går båda igenom olika faser i livet; Daniel som verkar ha livet helt ordnat gör sig redo inför årets Vasalopp och motpolen Lisa harvar runt på Stockholms klubbar och låter dottern Elvira (Kelly Flogell) lida konsekvenserna av hennes dåliga alkoholvanor som rinner ut på vardagarna.
När Lisa gör bort sig fullständigt blir hon omhändertagen av Daniel som lovar att hjälpa henne få ordning på sitt liv. Så vad vore det ultimata beviset på en bättring, om inte att spola kröken och genomföra det fysiskt knäckande Vasaloppet, och bevisa för både sig själv och andra att hon visst kan vara en god förebild?
"Glad som får upptäcka Katia Winter"
Efter hennes medverkan i bland annat "Dexter" och serien "Sleepy Hollow" har den 38-åriga Hollywoodsvensken Katia Winter återvänt hem för att på allvar presentera sig för Sveriges biopublik. Här är Winter knappast glammig som en kan förvänta sig och påminner inte alls om, säg, Malin Åkerman, som har en lätthet över sig. Tvärtom får vi se henne gräva efter bilnycklar i en kontainer utanför Mora.
När Winter presenteras i Ur spår halsar hon tequila och raggar på tjuofemåringar för att sedan vakna upp i fyllecell. Dagen därpå är hon försenad till dotterns Luciatåg och får socialen efter sig. Winter förmedlar hennes karaktärs hopplöshet och någonstans goda vilja på ett övertygande sätt och som påminner om Josephine Bornebusch. Likaså balanserar hennes ruffighet upp flera av de annars för mjuka scenerna i Ur spår. Inför dagens sittning på Bergakungen i Göteborg hade jag dålig koll på Katia Winter men kan bara konstatera att jag är är glad som upptäckt henne.
"Får in flera fullträffar"
Fredrik Hallgren är välcastad som den trimmade IT-teknikern Daniel som utåt sett har det perfekta livet. Men bakom fasaden visar det sig att Daniel inte heller har det lätt. Han parerar stenhård träning inför Vasaloppet med att försöka skaffa barn tillsammans med sin desperata fru Klara (Rakel Wärmländer), som fyrtio år gammal inte vill vänta en dag till. I en av filmens roligaste scener är han försenad till IVF-kliniken och onanerar i en kopp ute i skogen för att sen skicka den med en taxichaufför som i sin tur får leverera objektet till Klara vars reaktion på det hela är fantastisk.
Ur spår är en för det mesta puttrande dramakomedi, men som plötsligt får oss att garva rätt ut. Ett sånt hostigt och lustfyllt ögonblick kommer när Daniel under Vasaloppet ber sin stora skididol och tillika loppkamrat Naomi (Tuva Børgedotter Larsen) att stanna för att han behöver gå på toaletten. Istället för att stanna upp, swooshar hon förbi honom och spottar ur sig att "det gör man i dräkten", varpå Daniel ser en fullständigt sönderskiten bakdel försvinna bort bland alla åkare på spåret.
Det jag får kämpa med under filmens gång är att den runtomkring humorn gärna drar kraftigt åt dramahållet. Ofta då med smetig musik som ger de tårfyllda scenerna en konstruerad känsla. Man hade tjänat mycket på att fimpa de gråtande stråkarna och förlitat sig mer på grundmaterialet – skådespelarnas gedigna insatser gör det tydligt nog för publiken när den ska känna med karaktärerna i deras motgångar. Men till det stora hela är Ur spår en trivsam rulle som får till en och annan fullträff.
"Ur spår" har biopremiär nu på fredag den 28:e januari. Boka dina biljetter här.
MER LÄSNING: