Nu på bio

Det senaste på biofronten!

Undine (2021)

Undine (2020)

  • 1 tim 31 min
  • Drama, Fantasy
Oskar Pettersson | Recension
23 juli 2021
Oskar Pettersson | Recension
23 juli 2021

Djupdykande relationsdrama med dyrköpt kärlek.

Regissören Christian Petzold har under de senaste åren gjort avtryck på den tyska filmscenen med bidrag som "Phoenix" och "Transit". Hans senaste film "Undine" är en svårtydd kärlekshistoria som kämpar med balansgången mellan det intima och det övernaturliga.

  • Regi:
    Christian Petzold
  • Manus:
    Christian Petzold
  • I rollerna:
    Paula Beer, Franz Rogowski, Maryam Zaree m.fl

Filmens titulära huvudkaraktär Undine (spelad av Paula Beer) är en historieföreläsare som vid filmens början är mitt i processen att gå vidare från en misslyckad kärleksrelation. Sviken och bedragen av den hon trodde var sitt livs kärlek stöter hon sedan på undervattensdykaren Christoph (Franz Rogowski), en person som tycks vara allt hon saknat i tidigare förbindelser och en ny relation dem emellan tar sedermera fart.

Vad som låter som en ganska rättfram historia om kärlek och livets vägskäl visar sig dock vilja utforska betydligt mer än så. Det framkommer nämligen att Undine är – och håll i sjömanshatten nu – en undervattensnymf., som enligt uråldrig mytologi måste söka upp och mörda de män som bedrar henne för att sedan återvända till ett liv under vatten.

Av förklarliga skäl ställer detta till det för Undine och hennes fortsatta förhållande med Christoph.

LÄS MER: Årets bästa filmer

Ömsint men oklart.

Njutafilms - Undine
Foto: Njutafilms

Taget från den grekiska mytologin och berättelsen om varelsen med samma namn som vår huvudkaraktär, väljer Petzold att kombinera dessa teman med ett okonventionellt relationsdrama som för tankarna till Charlie Kaufman och hans otraditionella sätt att utforska det inre hos oss mänskliga varelser.

Filmen suddar till stor del ut någon form av narrativ handling till förmån för stämning, teman och symbolik. Scener med papperstunna kopplingar överlappar varandra, dialogen är sparsam och svar på hur, vad och varför lyser oftast med sin frånvaro. Undine är i högsta grad är en film att känna, och inte att förstå.

Vet det något jag gjorde? Tyvärr inte.

Trots ett ömt och självsäkert handlag från Petzold i hans regi når inte filmen lika djupt hos mig som undervattensmytologin den hänger sig. Vågskålen mellan det jordnära och det överjordiska känns ofta felavvägd, vilket leder till att ingen av dem får den önskade effekten.

Filmens vaghet blir även ett problem när dess lite väl diskreta och tätt duggande symbolik endast kommer fram i en otydlig röra som inte bidrar till något mer än att staka ut ännu fler frågetecken. Dessa frågetecken rätas tyvärr aldrig ut och känslan är att det kanske heller aldrig var tanken när Petzold satte samman denna tvetydiga fabel.

"Undine" har svensk biopremiär 23 juli.

LÄS MER: Populäraste biofilmerna just nu