Recension: Så länge hjärtat slår (2024) – högt betyg till svensk biofilm

Recension: Så länge hjärtat slår (2024) – högt betyg till svensk biofilm

  • 1 tim 44 min
  • Drama
Nathalie Leth
Uppdaterad kl. 17:22 | Publicerad 28 september 2024 kl. 16:00
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En cocktail av "feel good" och "feel bad"

Nathalie Leth ger högt betyg till Bianca Kronlöfs nya film "Så länge hjärtat slår", som blandar skratt och tårar med spänning.

  • Regi:
    Ella Lemhagen
  • Manus:
    Malin Lagerlöf
  • I rollerna:
    Bianca Kronlöf, Liv Mjönes, Cecilia Nilsson, Adam Pålsson m.fl.

Året är 2020 och livet rullar på för vårdbiträdet Hanne (Bianca Kronlöf). Ja, alltså hon är inte vårdbiträde egentligen, utan musiker. Och det är på den stora scenen allting ska vända. Sedan att det vänder helt åt fel håll mot en pandemi istället för ett genombrott i karriären var inte något varken Hanne eller resten av världen var förberedda på. Det är mitt i ögat i pandemins tornado, som tvingade hela världen ner på knäna, som vi får följa en liten arbetsmyras kamp för vad som är rätt.

Precis som Hanne var jag också vårdbiträde. Ja, alltså jag var inte vårdbiträde egentligen, utan filmkritiker! Men precis som denna viljestarka dam så stod jag och pustade frustrerat i ett förråd med brist på gummihandskar och handsprit och kände ilskan ta över en annars ganska chill tjej när larmet gick för femtioelfte gången den minuten. Det är med andra ord stark igenkänningsfaktor som jag inte tror att någon som jobbat inom vården, varken då eller nu, kommer att ifrågasätta.

"Arg blir jag, nästan rasande"

För den som inte jobbat inom vården, grattis till att börja med, men även ni kan relatera. Det är intressant att följa hur viruset stegvis påverkade och till slut lamslog hela samhället. Från att ponera ”det är nog över om ett par veckor” till ”du ska nog inte stå så nära mig”. Det är en jobbig påminnelse om en verklighet vi alla levde i för inte alls så länge sedan.

Vidare är Så länge hjärtat slår väldigt uppenbart emotionellt manipulativ. Precis som de små figurerna i Insidan ut så trycks det på endimensionella knappar i mitt huvud som ”sorg” och ”ilska”. Även om jag är fullt medveten om att jag blir styrd likt en marionett så gör jag inget motstånd utan låter trådarna i mig dras dit jag förväntas känna mig. För arg blir jag, nästan till och med rasande. Och precis som jag hade förutspått så öppnas ögonfloderna vid ”take off”, precis som om filmen räknat ner från tre... två... ett... nu! Även om det är lite fulspel så pekar jag med mitt Robert De Niro-finger och säger ”You... you're good, you!”. Mestadels för att jag blir mäkta imponerad över hur jag, med mitt kylskåpskalla hjärta och mina spindelvävstäckta tårtkanaler, faktiskt blir väldigt känslomässigt påverkad.

Intensiv spänning och charmig humor

Låt dig inte luras av att det för det mesta låter som ett drama, här finns även stora delar av intensiv spänning och till och med en stor dos charmig humor. Det är med andra ord en film som passar i stort sett alla. Dra med er era vänner och familjemedlemmar på en härlig cocktail av feel good och feel bad, för så länge hjärtat slår så kan du leva ditt bästa liv, och den här filmupplevelsen ingår i er goda livskvalitet. Att se den här på bio är receptet som jag som blygsamt före detta vårdbiträde skriver ut åt Sveriges befolkning.

"Så långe hjärtat slår" finns nu att se på Sveriges biografer.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL