Recension: Bamse och världens minsta äventyr (2023) – Årets julfilm för barnen

Recension: Bamse och världens minsta äventyr (2023) – Årets julfilm för barnen

  • 1 tim 10 min
  • Äventyr
Eric Diedrichs
Uppdaterad 25 december 2023 kl. 10:12 | Publicerad 19 december 2023 kl. 14:12
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Världens starkaste björn är tillbaka

Årets julfilm för barnen är här. Filmtopps Eric Diedrichs recenserar "Bamse och världens minsta äventyr".

  • Regi:
    Christian Ryltenius
  • Manus:
    Calle Marthin
  • I rollerna:
    Rolf Lassgård, Johan Ulveson, Johan Glans, Johan Rabaeus, Rachel Mohlin, Jesper Rönndahl m.fl.

Efter mycket lyckade Bamse och vulkanön (2021) är det dags att återse världens starkaste björn på landets biografer. Denna gången med ett litet, men emotionellt och oväntat politiskt laddat äventyr.

Uppvuxen på Bamse tycker jag alltid att det är spännande att se hur Rune Andréassons värld förvaltas i hans eftermäle. Och jag måste säga att regissör Christian Ryltenius har gjort ett bra jobb med detta de senaste tio åren. Bamse och världens minsta äventyr är den gamla skolans Bamse-historia – men inte samma fullträff som sin föregångare.

Nalle-Maja nallar magisk saft

Efter att Nalle-Maja fått i sig Skalmans XYZ-saft och blivit lika liten som ett småkryp måste hon hitta ett sätt att bli stor igen. Men även om det fanns ett botemedel så skulle ändå ingen kunna se henne – åtminstone inte någon av seriens vanliga hjältar. Tack och lov blir hon vän med "Supergrodan" och andra småvarelser i hennes egen storlek.

Skalman, klok som han är, inser dock ganska snabbt vad som har hänt och tillsammans med Bamse och Lille Skutt, samt en klurig uppfinning, inleds en räddningsaktion. Men det är inte bara Nalle-Maja som måste räddas utan också en vacker äng som Krösus Sork vill göra om till parkeringsplats.

Med sina nya vänner får Nalle-Maja lära sig hur tuff världen kan vara för de allra minsta. Fast de små är många, kanske till och med tillräckligt många för att stoppa den giriga sorkens framfart.

Bamse och världens minsta äventyr
Nalle-Maja korkar upp XYZ-saft. Foto: Nordisk Film

Obetald arbetskraft och gammal progg

Bamse och världens minsta äventyr är helt klart mer politisk än tidigare filmer. Krösus Sork vill kapitalisera på allemansrätten – det är ju trots allt allas och ingen mark och då kan väl han göra vad han vill? Han har obetald arbetskraft som han gärna idiotförklarar och insikterna som aktivt protesterar får beröm medan Förenta Insekternas generalsekreterare (komiskt/märkligt nog spelad av Carl Bildt) yrkar för tyst diplomati och förlöjligas. Skrämmande aktuellt sett till hur världen ser ut. Det är rätt ballt att man faktiskt anammar den här aspekten av Bamse igen.

Men filmen är inte bara mer politiskt laddad, den är mer emotionell med. Nalle-Maja är förtvivlad över att hennes föräldrar inte kan se henne och i en scen fastnar hon i en hungrig spindels nät. Sett till att dagens barnfilmer ofta är för snälla ser jag detta som välkomna inslag, även hennes sorgsna visa som ekar lite gammal progg.

Spretigare än sin föregångare

Däremot är inte hantverket lika tjusigt som tidigare. Det där granna ögat för detaljer verkar ha varit upptagen på att snegla på annat. Storyn spretar en del där för mycket ska sägas på för kort speltid. Nog är det också märkligt att filmens enda två sångnummer  – ett med girigbuken och ett med Nalle-Maja – ryms i filmens inledande minuter.

Men även om den här Bamse-filmen har lite svårt med balansen är det fortfarande ett trevligt familjeäventyr som fungerar alldeles utmärkt för ett biobesök.

"Bamse och världens minsta äventyr" har biopremiär den 22 december.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL