Nope (2022)
En spännande och oförutsägbar filmupplevelse
"Nope" är den senaste filmen av Jordan Peele, som återigen bjuder på ett finfint hantverk. Det är en oförutsägbar film som dels långsamt bygger upp en mystik, dels bjuder på rafflande spänning.
Familjeföretaget Haywood Hollywood Horses har varit hästförare i filmbranschen under många år. Syskonen OJ (Daniel Kaluuya) och Emerald (Keke Palmer) får ekonomiska problem när deras far (Keith David) dör under diffusa omständigheter. En dag händer något mystiskt återigen på deras gård och de bestämmer sig för att se om de kan filma företeelsen. De tar motvilligt hjälp av den entusiastiske installatören Angel (Brandon Perea).
Ja, jag uttrycker mig vagt, men det är för att jag inte vill förstöra den superba filmupplevelsen...
En mästare på berättande
Jordan Peele inledde sin karriär med det flamsiga sketchprogrammet "Key and Peele" tillsammans med kollegan Keegan-Michael Key. När jag hörde att Peele hade gjort en skräckfilm var jag mycket skeptisk. Jag blev positivt överraskad när jag såg hans debutfilm, Get Out, som är ett klockrent mästerverk.
Peele är en mästare på dramaturgi, det vill säga berättandets konst. Under första timmen av Nope etablerar han långsamt mystiken och karaktärerna. Steven Yeuns karaktär etableras genom en sekvens med en schimpans medan Daniel Kaluuyas karaktär etableras genom en sekvens med en häst på en inspelningsplats. Deras karaktärers förståelse för djur kommer att spela en viktig roll i hur de hanterar de mystiska företeelserna.
Oförutsägbar spänning
Hollywood är byggt på den dramaturgi som Peele är så duktig på. Dessvärre ersätts dramaturgi ofta av en mall, vilket gör många filmer förutsägbara. För oss filmälskare innebär det att vi ofta ser filmer som nästan känns som en repris. Somliga gillar denna förutsägbarhet. Jag är dock inte en av dem.
Samtidigt som Peele är en mästare på dramaturgi, vet han även hur han ska göra för att använda den för att konstruera oväntade vändningar. Han gör det som få i Hollywood kan göra nu för tiden; Nope är en film där jag inte har någon aning om vad som ska hända från den ena stunden till den andra.
Det är den här typen av filmer jag hoppas se varenda gång jag ser en ny film.
Nope ska ses på bio
"Get Out" handlade om rasism medan Peeles andra film, "Us", handlade om alienation och marginaliserade människor. Nope handlar om människans sensationssökande beteende.
Temat i "Nope" går inte lika djupt som de teman i Peeles tidigare filmer. Här har han istället satsat på ett lite enklare berättande. Desto större resurser har lagts på att göra Nope till en tvättäkta bioupplevelse. Vi bjuds på måttfulla men effektiva specialeffekter och fotot bjuder på vackra vyer av den kaliforniska dalen där större delen av handlingen utspelar sig.
Som med allt annat med Peele kommer de bästa effekterna från ett lite oväntat håll. Ljudeffekterna, mer än något annat, är vad som placerar den här filmen i skräckgenren. Ljuden är bitvis oerhört obehagliga och omskakade, ibland för att de känns så främmande, andra gånger för att jag vet exakt vad jag hör.
"Nope" ska ni se på bio, helst i en IMAX-salong, som gör att ni kan känna spänningen och skräcken ända in i benmärgen.
Filmen har svensk biopremiär den 17 augusti.