Så bra är Josephine Bornebuschs nya Netflix-film ”Stormen”

Sedan den lysande första säsongen av Älska mig är varje ny Bornebusch-release högtidlig. På svenska gjorde hon senast det tunga, sevärda separationsdramat Släpp taget och nu Stormen som är det mest humoristiska hon gjort som regissör – tillsammans med briljanta Baby Reindeer.

LÄS OCKSÅ: Ögonblick av omskakande obehag i ”Verity” – nya stjärnspäckade thrillern

Snöstormen stänger in sällskapet – och släpper lös galenskapen

Filip (Gustaf Skarsgård) och hustrun Caroline (Aliette Opheim) har precis köpt en vacker gård uppe i norra Sverige. I samband med Filips 45-årsdag bjuder de över hans närmaste – och välbärgade – vänner till deras nya ställe, men med en tydlig agenda. De vill att de ska investera i den hotellverksamhet som de drömmer om att öppna där.

För att lyckas vill de säkerställa att de får sin livs kväll, men vad de inte känner till är att en kraftig storm närmar sig. Snart är de alla instängda tillsammans, vilket snabbt orsakar växande panik som får de polerade fasaderna att krackelera. I kaoset exploderar känslor som får hemligheter att komma ut och blottlägga dem en efter en.

”Stormen” är en modern pilsnerkomedi som fungerar

Det är inte ofta man pratar om pilsnerfilm längre, men jag skulle påstå att Stormen är ett modernt bidrag till traditionen. Filmen har gott om dråpliga situationer, överdrifter, missförstånd och utpräglade karaktärstyper: den sorgsne vd (Christopher Wagelin), den kåta, bekräftelsetörstande puman (Sara Shirpey) och den godtrogne taxichauffören (Henrik Dorsin), för att nämna några. Lägg därtill en sjuhelvetes massa alkohol och magisk svamp som får middagen att spåra ur.

Filmens situationskomik går ibland att känna igen från mycket annat, men som helhet fungerar den bra, och flera gånger skrattar jag rakt ut. På ett sånt där alldeles för ohämmat sätt som man kan skämmas över efteråt. Bornebusch hittar de komiska scenerna som gör Stormen till en underhållande upplevelse. Alla skådespelarna är bra, men bäst gillar jag Jonas Karlsson. Han spelar Jacob, en från början återhållsam partner till Rheborgs karaktär Nicholas, men som blir rejält dräggig när han sveper i sig glas med sprit. Dorsin är också utsökt i sin roll.

Stormen är inte kraftig nog

”Stormen” är stormig, men den hade gärna fått spåra ur betydligt mer. Svineriet får inga verkliga konsekvenser. Det landar snarare i moralinsikter om vad som egentligen är viktigt för en här i livet. Det är absolut inget fel i sig – men filmen låter oss tro att den ska ta i mer än vad den faktiskt gör. De melankoliska stunderna som får ta plats på bekostnad av ytterligare galenskap träffar heller inte riktigt rätt. Vi får inte lära känna Filip och Caroline tillräckligt väl för att deras situation ska beröra.

Trots de brister som jag ser i Stormen vill jag rekommendera den. Det är trots allt underhållande hela vägen, och den sorts originalidé som jag tycker ofta saknas i svensk film.

”Stormen” har premiär på Netflix den 15 oktober.

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: Stormen (2026)