Recension: Sex Education (säsong 4) – så bra är finalen!

I min recension av säsong tre skrev jag att Sex Education alltid har levt i sin egen färgglada, lätt vrickade bubbla och jag kan glatt konstatera att så fortfarande är fallet. 

Serien hade premiär 2019. Ett år som känns så absurt långt borta. Streamingdjungeln har vuxit sig tätare, klimatet har hårdnat, men då kändes Sex Education som en frisk fläkt. Det är troligtvis den Netflix-serie som jag fallit pladask snabbast för. Det krävdes inte en säsong, det krävdes inte flera avsnitt. Allt som krävdes var 20 minuter.

Den friska fläkten fortsätter att blåsa 2023. Även om wow-känslan från säsong ett är borta finns det fortfarande ingenting som liknar Laurie Nunns skötebarn om de sexuellt vilsna ungdomarna på Moordale High, där Otis (Asa Butterfield) etablerade sig som frilansande sexterapeut. Det är färgglatt, det är grovt (serien innehåller definitivt sin beskärda del av penisar), det är skruvat, men det är också hjärtevärmande.

Dags för ett stort miljöombyte

I denna fjärde och avslutande säsong är mycket bortstädat och rent miljömässigt är det här den största förändringen som serien genomgått. Moordale High är stängt och en handfull av studenterna har bytt till den parodiskt progressiva Cavendish Sixth Form College där eleverna bland annat utövar yoga på gräsmattan, åker rutschkana i de gemensamma utrymmena och dissar alla som kör bil till skolan. Trots sin ringa ålder på 17 år vill Otis öppna en terauptklink på sin nya skola men stöter på problem när det visar sig att det redan finns en motsvarighet till honom där: sexterapeuten "O". Konkurrens uppstår och en stor del av säsongen handlar om deras rivalitet.

Förutom miljöombytet är den största förändringen karaktärsgalleriet. Massor av biroller är borta (sorry, Mikael Persbrandt), till förmån för många nya. Ett klokt val. Redan i säsong tre märktes det att vissa biroller hade spelat ut sin roll och med dem ur bilden kan showen fokusera på sin kärntrupp och en handfull nya karaktärer.

Även om många nya ansikten gör entré är själva kärnan i serien intakt. Med sloganen "finish together" är den fjärde säsongen trogen sitt tema och sin röda tråd: SEX, och mänskliga relationer, både hos ungdomar och vuxna. I sann anda fortsätter serien att stundtals kännas som ett besök hos terapeuten men det arbetas så väl in i intrigen att det sällan upplevs som att man blir skriven på näsan.

Beter sig fortfarande som i första säsongen

Överlag är det passande att säsong fyra får avsluta serien. Inte bara ser Asa Butterfield betydligt äldre ut än 17 (han är 26) utan kärleksrelationen mellan honom och Maeve hade väl egentligen redan spelat ut sin roll. Denna gång är det långdistansen mellan de båda som får relationen att vackla och drama att uppstå. Tyvärr bryr jag mig inte fullt lika mycket som tidigare. Jag har ju redan sett det. Det känns även som att Laurie Nunn inte helt vet vad hon ska göra med Otis. Sin vana trogen balanserar han mellan att vara snäll, för att sporadiskt bete sig klumpigt omoget, ungefär som han betedde sig i säsong 1. Saker som jag kunde ha överseende med under tidigare säsonger känns här en aning uttjatade. Vad som däremot fungerar är birollerna. Där Otis och Maeve stundtals trampar vatten ges många av dem utrymme att blomstra. Särskilt Aimee Lou Wood som än en gång äger varje bildruta hon är med i.

Från att ha älskat säsong 1 av Sex Education har serien sakta men säkert börjat ockuperat en plats hos mig reserverad för utdragna gäster. Det är synd och det låter nästan hånfullt, för serien är bra – oftast väldigt bra. Kanske har min dämpade passion berott på de utdragna väntetiderna mellan säsongerna. Även om viss luft gått ur serien längsmed vägen kan jag ändå sammanfattningsvis säga att säsong fyra går i mål mestadels med flaggan i topp. Det är framför allt en serie som lyckas vara underhållande och lärorik på samma gång, något som fortfarande är unikt i streamingdjugeln 2023.

"Sex Education" säsong 4 finns nu att streama på Netflix.