Lupin (säsong 1A)
Franskt kriminaläventyr i Sherlock Holmes-anda.
En modern version av den franska 1900-talsklassikern av Maurice Leblanc, och en oerhört cool Omar Sy som 2000-talets gentlemannatjuv.
Babakar Diop jobbar som chaufför åt rikemansfamiljen Pellegrini och bor ensam med sin son Assane. När ett värdefullt halsband försvinner ur kassaskåpet hos familjen Pellegrini anklagas Babakar för stölden och hamnar i fängelse trots att han nekar till brottet. Assane blir lämnad ensam kvar med endast en bok som hans pappa skulle ha gett honom i födelsedagspresent. En bok om den franska gentlemannatjuven Arsène Lupin.
Boken blir nästan som en bibel för Assane, som lär sig allt om tjuvkonsterna, och när det stulna halsbandet oväntat dyker upp igen använder han sig av Arsène Lupin för att ta reda på om hans pappa verkligen är den brottsling som han har målats ut till att vara.
Serien är baserad på böckerna om Arsène Lupin
Den första delen av "Lupin" består av fem avsnitt, där varje avsnitt hjälper till att nysta upp berättelsen och hur Assane Diops liv har sett ut. Som titeln lyder är serien baserad på böckerna om Arsène Lupin som är skrivna av den franska författaren Maurice Leblanc under början av 1900-talet.
Karaktären Lupin beskrivs som "a force for good, while operating on the wrong side of the law", vilket även gäller för Assane Diop. Jag ifrågasätter många gånger Diops handlingar tills jag inser varför han gör dem.
En "omvänd-Sherlock Holmes"
Diop agerar nästan som en omvänd Sherlock när han planterar bevis istället för att hitta dem, och Lupin blir på så sätt också en omvänd pusseldeckare. Det handlar snarare om att försöka se när pusselbitarna läggs ut än att själv bygga pusslet.
Omar Sy – känd från bland annat En oväntad vänskap (2011) – passar även utmärkt i rollen som en modern variant av den coola och mystiska gentlemannatjuven, och Lupin känns som en nyskapande serie trots actionelementen i Mission: Impossible-stil.
"Lupin" är rapp och finurlig, och leker många gånger med ens huvud men den är inte överdrivet svår att hänga med i, även om vi får "aha"-stunder längs vägen. Ibland funderar jag över hur Assane Diop lyckas göra allt som han gör, och med en sådan stil, men sedan inser jag att även Sherlock Holmes inte alltid är särskilt verklighetstroget heller.
Jag ser framemot att bänka mig framför teven när del 2 landar på Netflix, och det ryktas om att det kan ske redan i april!
För fler recensioner --> Scrolla vidare!