Guy Ritchie och hans stjärnor bjuder på underhållande action i ”In the Grey”

Guy Ritchies nya In the Grey följer ett skickligt team som anlitats för att kuppa tillbaka den enorma summa pengar som en hänsynslös och mäktig despot har fifflat till sig. Beväpnade med hjälp av allt från automatvapen och bomber till byråkrati och detaljerade planer tar de sig an vad som hade varit ett självmordsuppdrag för alla andra. 

Idiotisk men smått inspirerad inledning?

In the Grey öppnar skakigt med något form av meningslöst ”hur hamnade vi här”-scenario, där Eiza González karaktär, mitt i en skottlossning, voice over-beskriver hur hon och hennes kumpaner – spelade av Jake Gyllenhaal och Henry Cavill – är verksamma i en moralisk gråzon. De jobbar med att lokalisera stora summor pengar som gömts undan i skalbolag eller dolda utlandskonto, men som egentligen hör hemma hos någon annan girig makthavare. Deras roll är sedan att få pengarna dit de hör hemma – med hjälp av våld eller andra typer av påtryckningar i skuggorna.

González karaktär berättar ordagrannt för tittaren att de jobbar ”in the grey” och det hela känns så övertydligt att jag kommer på mig själv med att sitta och skaka på huvudet. Lyckligtvis tar filmen relativt snabbt en vändning till det bättre, men jag blir inte förvånad om den kommer att tappa en del publik redan under sina inledande minuter. 

När våra huvudkaraktärer väl är igång med jakten på pengarna följer flera sekvenser där Guy Ritchie goes full Guy Ritchie. Han låter sina karaktärer förklara sina planer och förberedelser samtidigt som vi genom snabba klipp och montage får se dem utföra sagda planer. Det är typiskt för heist-filmer och väldigt typiskt för Guy Ritchie (han fick till och med in en liknande sekvens i King Arthur från 2017 om jag minns rätt). Ritchie har gjort det till en konstform att dumpa exposition på sin publik och det är ingen liten bedrift.

Även om vi har sett regissören spela ut det här kortet många gånger förr, gör han det så intensivt i In the Grey att det känns snudd på inspirerat – vilket är allt annat än en självklarhet med tanke på hans form de senaste åren.

Problemet är bara att det blir lite väl mycket av den varan i filmen. In the Grey är kort och det känns som om en tredjedel av filmen består av den här typen av smidande av planer med överlappande montage. Det håller visserligen intresset uppe, men det blir snabbt svårt att på allvar engagera sig i det som händer.

Fartfylld action med rätt härliga karaktärer

Styrkan i In the Grey och det som gör filmen sevärd är actionscenerna och ett gäng ganska så härliga karaktärer. Rullens sista halvtimme är rejält intensiv och det är svårt att inte charmas av Cavills och Gyllenhaals lågmälda, medvetet håglösa, och samtidigt lite flirtiga jargong, som tydligt kontrasterar allvaret som pågår omkring dem. 

Dynamiken mellan dem och González karaktär, och deras blinda lojalitet till henne, finner jag också lite fascinerande. Den är något jag gärna hade sett utforskas mer. Även Rosamund Pike och Kristofer Hivju spelar intressanta karaktärer. Båda två är dessvärre alldeles för underutnyttjade i filmen.

Det enda problemet jag har med filmens actionsekvenser och huvudkaraktärerna är att det mesta går som på räls hela tiden. Någon intern konflikt mellan den centrala trion finns inte på kartan och de är alla så kompetenta att det sällan hettar till på allvar ens i de knivigaste situationerna.

Svårt att motivera ett högre betyg

Även om jag för det mesta underhålls av In the Grey och majoriteten av Ritchies kreativa val, känns det svårt att motivera ett högre betyg än en snäll trea. Den främsta anledningen är att handlingen utvecklar sig utan några direkt överraskningar och sett till helheten känns In the Grey snarare som en film som gör väldigt lite dåligt, än det mesta rätt.

Storyn är tight, men förutsägbar. Dialogen är vass, men känns igen från tidigare Ritchie-produktioner och karaktärerna är intressanta, men utforskas inte på djupet.

Det är logiskt att Ritchie valt att inte ta ut svängarna särskilt mycket med varken handlingen eller karaktärsutveckling, för det hade varit svårt utan att tumma på det som är tjusningen med In the Grey – att den är en kort, lättuggad popcorn-rullen med några av Hollywoods snyggaste skådisar framför kameran.

Samtidigt är det just någonting mer, någonting annorlunda eller lite vågat, som hade behövts för att förvandla In the Grey till genuint minnesvärd istället för bara ett ganska härligt tidsfördriv. Med det sagt (och jag har sagt det förut), ibland är den typen av underhållning precis vad man behöver och vill ha, och i den bemärkelsen är In the Grey en utmärkt actionfilm.

”In the Grey” har biopremiär onsdagen den 13 maj.

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming och bio. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: In the Grey