Nu på bio

Det senaste på biofronten!

Bild från Baymax

Baymax (säsong 1)

  • 6 X 8min
  • Komedi, animerat, familj
  • Disney+
Jonathan Smeds | Recension
01 juli 2022
Jonathan Smeds | Recension
01 juli 2022

Baymax är kort, på gott och ont

På Disney+ finns nu Baymax, en spinoff-serie baserad på Big Hero 6. Filmtopps Jonathan Smeds har sett alla sex avsnitt, och är kluven.

  • Skapare:
    Don Hall
  • I rollerna:
    Scott Adsit Baymax, Ryan Potter, Sarah-Nicole Robles, Maya Rudolph m.fl

Efter Big Hero 6 hade premiär 2014 har filmen utvecklats till en franchise, bland annat genom en egen serie och massvis med merch. Nu kommer en till ny serie, där fokuset ligger på Baymax original ändamål, dvs att vara en vårdare.

Under sex korta avsnitt får vi tittare följa med när Baymax på olika sätt hjälper karaktärer som är i behov av hans kramar och vårdnad. (Egentligen fem avsnitt, mer om det lite längre fram i artikeln). I serien får vi utforska staden San Frasokyo mer, och stötta på figurer vi tidigare inte sett. Animeringen är samma som i filmen, och inte i den 2D form som den första serien är i.

Baymax är en hjärtevärmande serie, men antiklimatisk. De sex avsnitten är alla fina historier, något som behövs i dessa tider. Fokuset på Baymax mer vårdande sida är charmig och extremt rogivande. Problemet är längden. Varje avsnitt är mindre än tio minuter långa, vilket gör det svårt att verkligen känna sig insupen i det som sker.

Baymax framför San Fransokyos skyline. Foto: Disney

 

Alldeles för kort serie

Visst är det imponerande att de på något sätt lyckats få in sex olika berättelser på mindre än en timme, men det gör också att det hela faller lite platt. Mitt största problem blir att jag efter en tittning ifrågasätter vad poängen med det hela var. För visst tar jag med mig de söta händelserna i avsnitten, och jag känner en glädje, men varför så kort? Nog hade det gått att göra avsnitten minst dubbelt så långa? Jag vill såklart inte säga det som att det är något man bara gör, ett sånt här arbete tar lång tid även för den, relativt, korta längden. Men det blir ändå kännbart.

Det ska dock verkligen poängteras att de korta klippen (ja, jag vill nästan kallade dem det istället för avsnitt) är fyllda med guldklimpar. Ett exempel är avsnittet där en liten flicka får sin första mens, precis innan hon ska göra ett uppträdande, och Baymax försöker hjälpa henne. Avsnittet har gått ifrån det gamla, och ganska tröttsamma narrativet, att mens är något pinsamt. Budskapet om att det är en naturlig del av varje kvinnas liv är väldigt fint.

Allting knyts ihop i säsongens sista avsnitt, vilket absolut höjer upplevelsen och är ett snyggt sätt att runda av serien på. När eftertexten rullar förs mina första tankar till Ted Lasso. Likt den hyllade komediserien känns Baymax som en serie där man trots allt har ett stort leende på läpparna. Synd bara att det är alldeles för kort.

Mer läsning:

 

NÄSTA ARTIKEL