Recension av C'mon C'mon

C'mon C'mon (2021)

  • 1 tim 49 min
  • Drama
Eric Diedrichs
Uppdaterad kl. 19:02 | Publicerad 18 februari 2022 kl. 15:02
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Årets stora Oscarsmiss

Nu är det dags för hyllade "C'mon C'mon" att gå upp på svenska biografer. Filmtopps Eric Diedrichs har sett filmen och har insett att Oscarsjuryn är spritt språngande galen.

  • Regi:
    Mike Mills
  • Manus:
    Mike Mills
  • I rollerna:
    Joaquin Phoenix, Woody Norman, Gaby Hoffmann m.fl.

Som filmkritiker är det inte alltid helt enkelt att summera och dissekera en film på bara några textstycken. I fallet med C'mon C'mon vill jag hävda att det är extra svårt. Inte minst för att filmen är så pass naturalistiskt att det inte direkt finns någonting som utmärker sig – samtidigt som precis allting gör det.

I filmens centrum har vi Joaquin Phoenix i rollen som Johnny, en vänlig men ganska ensam radiojournalist som intervjuar barn runt om i USA om deras syn på livet och framtiden. När hans syster en dag måste åka i väg ställer han upp på lite kvalitetstid med sin nioåriga systerson, Jesse. Under filmens gång får vi följa deras relation när de åker runt omkring i USA för att fortsätta med Johnnys arbete.

Vad har Oscarsjuryn rökt?

I händerna på fel regissör hade C'mon C'mon kunnat bli riktigt sliskig. Mike Mills, som har baserat historien på sitt egna liv, förvaltar materialet till det yttersta och bjuder oss istället på en verklighetstrogen inblick i två människors liv. Pojken i fråga spelas av Woody Norman, som gör en fantastisk rollinsats. Hur mycket han skådespelar är svårt att svara på, men karaktären vi möts av är verkligen ett genuint barn med svagheter, styrkor och allt. Skitjobbig, gullig och stundtals förvånansvärt smart.

Att filmen har noll Oscarsnomineringar är fullständigt vansinnigt. Särskilt när Guillermo del Toros själlösa remake av Nightmare Alley lyckade knipa  fyra stycken. I C'mon C'mon är allt från skådespel till de tekniska aspekterna i världsklass. Joaquin Phoenix fullständigt briljerar – även om han aldrig riktigt lyckas koppla bort sitt kroniska vemod. Likaså är fotot urläckert, jag menar vem visste att allt som krävdes för få Los Angeles att se schysst ut var att filma stan i svartvitt?

C'mon C'mon är en gripande film om föräldraskap. Se den på bio nu när du har chansen, denna slow burner är väl värd din tid.

Mer läsning:

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL