Julia Thelins thriller ”Mecenaten” är ett välbehövligt bidrag till svensk film
Svenska thrillers är sällsynta på bio. Därför är Julia Thelins thriller ”Mecenaten”, som visar konstvärldens mörka sidor, ett extra välkommet tillskott.
Spänning om en kvinna som leker med elden
På årets upplaga av Göteborgs Filmfestival har de nya svenska filmerna som visats varit många. En som fick sin premiär där – innan den går upp brett på landets biografer – är Mecenaten av den långfilmsdebuterande manusförfattaren och regissören Julia Thelin. Med effektiva medel bygger berättelsen kraftig laddning runt en klen lögn som är dömd att närsomhelst avslöjas.
LÄS OCKSÅ: Sylvass thriller från Danmark är en av veckans bästa nya filmer på SVT Play
En städerska som låtsas vara gallerist – och leker med elden
Carla Sehn spelar en städerska som hatar sitt liv, och det enda som verkar ge henne någon form av mening är konstens fantasifulla värld. När en av de kvinnor vars hus hon städar, den stenrika konstmecenaten Annika Franke, reser bort för helgen öppnas därför en spännande möjlighet.
På ett konstevent där hon träffar två unga servitörer bestämmer hon sig för att anta Annikas identitet och imponera på dem. Det hela börjar som en oskyldig lögn, men den stora respekten hon plötsligt möts av gör det omöjligt att inte stanna kvar i den. Snart bjuder hon in männen till Frankes hem långt ute på vischan, som hon har nycklarna till, för att fortsätta ”leken”. Men allt eftersom blir det uppenbart att ju längre hon drar sin lögn, desto mer riskfylld blir det om sanningen kommer fram.
LÄS OCKSÅ: 5 riktigt vassa filmer som släpps på SVT Play till helgen – Filmtopp tipsar
”Flera gånger blir det ordentligt spännande”
Det är ett beprövat och kraftfullt dramaturgiskt verktyg att bygga insatser kring en lögn, som ifall den kommer ut kan ge förödande konsekvenser. Men trots att greppet är bekant tillåter Mecenaten sig sällan att bli riktigt förutsägbar. Snyggt och välkonstruerat leker den med våra förväntningar, och flera gånger blir det ordentligt spännande.
Carla Sehn är ännu en gång magnetisk, men även de andra huvudrollerna Lucas Lynggaard Tønnesen och Maxwell Cunningham imponerar, här som ”Annika Frankes” beundrare. Ulf Stenberg står för en skön cameo i filmen som den riktiga Annika Frankes kärleksintresse.
Min enda nämnvärda invändning mot Mecenaten är att den i stötar brottas med sin framfart. För att verkligen göra lögnen kvävande hade filmen behövt klippas ned och hållas tajtare.
Men som helhet är det svårt att känna något missnöje. Jag har länge efterlyst den här typen av svensk film på bio – en genrefilm med mellanbudget och en vass originalidé – och är så himla glad över att beslutsfattare vågat satsa. Det är precis den här typen av produktioner som håller landets filmindustri levande. En stark första film av Julia Thelin och det blir väldigt spännande att se vad hon hittar på härnäst.
”Mecenaten” har svensk biopremiär den 20 mars.