Charlotte Brange efterlyser fler Power Girls i filmvärlden
Är en kvinnlig James Bond helt otänkbart?
De handlingskraftiga förebilderna på vita duken borde i större utsträckning finnas även i kvinnlig tappning. Det tycker Filmtopps Charlotte Brange, som efterfrågar ett tänk utanför den traditionella boxen.
Efter att Daniel Craig tackade för sig, började det direkt surra i Hollywood om vem som skulle ta över rollen som James Bond. Vilken brittisk gentleman skulle nu ta över agentnamnet 007? Någon rörde om i grytan och la in ett par kvinnliga namn i leken. Något som direkt skapade oro i den gamla trygga, traditionella filmvärlden. Inte kunde en liten tjej ta över rollen som världens hemligaste agent? Tjejer brukar väl bara vara ett kärleksobjekt, eller kan väl sättas i någon annan biroll?
När jag växte upp på 90-talet hade jag svårt att hitta kvinnliga förebilder i filmvärlden. Jag matades med olika Disneyprinsessor (Snövit, Törnrosa, osv), vars liv i stort sett gick ut på att vara vackra, sjunga med djur samt att vänta på att drömprinsen skulle komma och kidnappa en. Som sprallig, aktiv flicka, som hellre ville klättra i berg och kasta pinnar på pojkar, var det svårt att relatera till dessa stela prinsessor som inte hade en smutsfläck på sina långa klänningar.
LÄS MER: Gillian Anderson som första kvinnliga James Bond
Mina killkompisar däremot, de hade Spider-Man, Ash i Pokémon, James Bond, Batman och ja en hel drös av "starka-modiga-män-som-räddar-dagen" att se upp till. Något som även kan bli ett problem för många unga män, om de sätter onödig press på sig själva att uppnå en klassiskt kodad manlig norm. Jag som tjej hade istället svårt att ens hitta en tjejkaraktär att förstå mig på.
En av de få förebilder hittade mitt tioåriga jag i George/Georgina i Fem-böckerna. Hon brydde sig inte om vad någon annan tyckte – hon var modig, beslutsam och insåg tidigt att hon ironiskt nog var tvungen att använda sitt pojkaktiga alter ego "George" för att bli tagen på allvar.
LÄS OCKSÅ: Är Sex and the City feministiskt?
Det är män som dominerar skapandet av filmvärlden. Män som har lärt sig sedan barnsben hur manliga karaktärer skapas, men inte har en aning om hur en kvinna ska skrivas eftersom dessa knappt porträtteras. Film är i sin tur ett medium som påverkar vårt samhälle i en större utsträckning än vad jag tror att vi själva inser. Värderingar, tankar, förebilder, domineras inte i samma utsträckning av religion utan i mångt om mycket byggs de ifrån vad vi har sett ända sedan vi var små – i filmerna.
– "Filmbolagen tror helt enkelt inte att kvinnor på film säljer."
I dagsläget diskuteras kvotering i filmvärlden intensivt. Varför ska manliga karaktärer ersättas med kvinnliga karaktärer? Det måste de inte. Men den här frågan synliggör diskrimineringen i filmvärlden; det finns en hel drös med manliga förebilder på film, men knappt några kvinnor. Filmbolagen tror helt enkelt inte att kvinnor på film säljer. För det är det som det många gånger beror på – pengar.
Vilket är rätt märkligt. Det finns en stor potential i att marknadsföra sig mot unga flickor och tjejer. Så sent som igår såg jag Elsa & Anna från Disneys Frozen pryda ett stort cornflakes-paket i min lokala mataffär. En film från 2013 som fortfarande säljer T-shirts, pennskrin, ryggsäckar, med mera. Borde inte en sådan succé bana vägen för att våga ta fram fler relaterbara och sympatiska kvinnliga karaktärer? Eller passerar Frozen genusspärren fritt i egenskap av barnfilm, medan att ge utrymme till kvinnor – i filmer som riktar sig mot en lite äldre publik – anses vara olämpligt?
LÄS MER: Meryl Streep stödjer kvinnornas filmkamp