Jaws 2 dvd cover

Nostalgi: Är "Hajen 2" värd att se?

Fredrik Edström | Krönika
26 april 2020
Fredrik Edström | Krönika
26 april 2020

Är hajens käftar fortfarande lika glupska?

Min barndom spenderades, kanske inte helt oväntat, framför TV:n i ohälsosamma mängder. Innehöll en film något av följande: laserpuffror, kaststjärnor, prinsessor eller grissvettiga southpaws etsades min bleka barnrumpa fast framför skärmen. Det är i denna naiva barnrumpa artikelserien ”Barndomsfavoriter – Håller de idag?” tar avstamp.

Jaws 2 cover
Foto: Universal Pictures.

Min uppgift är att bänka mig i TV-soffan och se om mina gamla barndomsfavoriter! Har favoritrullarna från förr åldrats som ett högklassigt vin eller som en ekologisk banan under rötmånaderna?

Idag ska vuxenblicken vridas mot uppföljaren till världens första blockbuster: Hajen 2.  Ännu en gång ser vi Roy Scheider ta striden mot ytterligare en mordlysten haj samt det minst lika mordlystna sommarparadiset Amity Island. Steven Spielberg övergav tyvärr skeppet efter originalets braksuccé och lämnade över rodret till Jeannot Szwarc. Kommer besten att svälja mig hel även i vuxen ålder? Läs vidare så får du svaret.

PS: Blir du också sugen på en återtitt? Hajen 2 finns på Netflix just i detta nu. 

Vattenbaserad terror

Fena från hajen 2
Foto: Universal Pictures.

Vad mina barnögon såg: jag lärde mig simma i sjuan på högstadiet. Jag vill tro att min traumatiska filmstund med Hajen 2, i alldeles för ung ålder, har ett finger med i det spelet. Bilden av en haj som drar ner en helikopter under vattnet gav mig fullständig panik och inte blev det bättre av att ungdomarna som är våra protagonister vart fullständigt knäckta efter att deras kompisar blev vithajssnacks. 

Vuxenblickens dom: trots att ungdomarna spelar över så det står härliga till slås jag överraskande ofta av det klaustrofobiska obehaget av att vara strandsatt till sjöss med en enorm vithaj nafsandes längst fotleden. Ungdomarna ges dock tyvärr tunnare karaktärsporträtt än offren i en genomsnittlig slasherrulle vilket sannerligen är bortslösad potential. Hajen 2 har en hyfsad tredje akt som faktiskt lyckas skrämma och jag hade gärna hade sett en mer fokuserad version.

Martin Brody är hjältarnas hjälte

Roy Scheider i Jaws 2
Foto: Universal Pictures.

Vad mina barnögon såg: Martin Brody var protagonisternas protagonist för mig som ung. Utrustad med enbart sin beiga skjorta och sin alldagliga uppsyn tog han fighten med såväl den glupska vithajen som dönickarna vid makten över Amity Island. Brody var en fiktiv fadersgestalt som i sista stund alltid räddade de sina med en enorm elkabel i högsta hugg. 

Vuxenblickens dom: bevisligen minns jag enbart filmens tredje akt när Brody faktiskt agerar heroiskt. En majoritet av Hajen 2:s speltid nedgraderas han till en paraniod kuf som försöker övertyga borgmästaren, ännu en gång, att en enorm vithaj terroriserar Amity Island. Denna approach hade kunnat ge frukt om jag som tittare också gavs anledning att tvivla på Brodys mentala tillstånd men tyvärr serveras jag redan i filmens öppningsminuter en haj-slakt. Jag blir genast "team Brody" och huvudpersonens försök att övertyga staden känns nu enbart som en trött upprepning av del ett.

"Hajen 2, det är den med jollarna va?"

ungdomar i "Hajen 2"
Foto: Universal Pictures.

Vad mina barnögon såg: jag ska krypa till korset och erkänna att det enda jag verkligen kom ihåg av Hajen 2 var ungdomarna till sjöss. Inget mer. Det är förvisso rimligt att min nioåriga hjärna la krutet på att minnas de enorma hajkäftarna framför Martin Brodys äktenskapsgnissel men jag trodde faktiskt att Hajen 2 uteslutande var ur ungdomarnas perspektiv. 

Vuxenblickens dom: någonstans talar det ändå mot filmens första två akter att jag inte lagrat dem någonstans i minnesbanken och tyvärr blir resultatet detsamma med vuxna ögon. Hajen 2:s tredje akt är ganska stark och stundtals genuint obehaglig. Den ligger som en rökridå över Martin Brodys långtråkiga relationsgnäll och privatspaningar efter jättehajen.

Domen: håller "Jaws 2" idag?

Jaws 2 cover
Foto: Universal Pictures.

Livet är ju som bekant sällan svart eller vitt och med fenomenet Hajen 2 är gråzonerna nästan självlysande. Den tredje akten är underhållande och läbbig och tack vare en del innovativt foto blir det ganska skoj att följa de strandsatta ungdomarna. Dessvärre är transporttiden fram tills dess tröttsam med torra upprepningar från första filmen trots att Scheiders insats är superb.

Jag rekommenderar en återtitt med justerade förväntningar.

MER LÄSNING:

Barndomsfavoriter: Men in Black
Barndomsfavoriter: Resident Evil
Barndomsfavoriter: Gremlins 2