Recension: The Whale (2023)

Filmtopp tippar 2023 års Oscarsvinnare

Andreas Ziegler
Uppdaterad 31 december 2023 kl. 09:12 | Publicerad 10 mars 2023 kl. 21:03
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Starkt startfält på årets Oscarsgala

Natten till måndag svensk tid är det dags för den 95:e Oscarsgalan att gå av stapeln. Årets startfält är väldigt starkt, så detta kan bli en riktig nagelbitare. Filmtopps Oscarsexpert Andreas Ziegler tippar vinnarna!

Jag är en riktig Oscarsnörd. Jag har sett varenda gala sedan 2001. Varje år försöker jag se alla nominerade filmer i de ”viktiga” kategorierna, det vill säga de spelfilmskategorier som är av störst intresse för mig och många andra.

The Academy of Motion Picture Arts and Sciences, som håller i Oscarsgalan, är vansinnigt förtjusta i så kallade biopics, det vill säga filmer som handlar om en verklig människas liv. Dessa filmer följer en tröttsam mall, vilket gör att jag inte är överförtjust i filmerna. I år är det dock endast ett par biopics som är nominerade.

Det är ett väldigt starkt och brokigt startfält i år, när den 95:e Oscarsgalan ska hållas. För mig personligen finns det ett antal kategorier som kommer bli riktiga nagelbitare.

Här kommer jag nu tippa årets vinnare. I vanlig ordning kommer jag presentera vilken film jag tror kommer vinna och vilken film jag hoppas kommer vinna. Ibland tror jag att ”rätt” film kommer vinna, men det långtifrån regeln.

"Everything Everywhere All At Once" är den film som har flest nomineringar, då den är nominerad i hela elva kategorier. Den följs tätt av På Västfronten intet nytt och The Banshees of Inisherin, som båda har nio nomineringar var. På tredje plats finner vi Steven Spielbergs självbiografiska The Fabelmans, som har sju nomineringar. Alla fyra filmerna har redan vunnit ett antal priser på andra galor, så det ska bli väldigt spännande att se hur Akademin har röstat i dessa filmers kategorier. Det kan hända att en av filmerna sopar hem ett stort antal priser, men det kan också bli en jämn fördelning av priser. Det skulle inte förvåna mig om minst en av dessa filmer gick hem tomhänt dock.   

I år har jag bestämt mig för att presentera kategorierna i stigande ordning gällande spänning.

Brian Tyree Henry i Causeway. Foto: Apple TV+
Brian Tyree Henry i Causeway. Foto: Apple TV+

Bästa manliga biroll

Somliga år sticker birolls-kategorierna ut väldigt mycket; ibland är det ”enklare” att göra ett starkt avtryck på kortare tid. Årets birolls-kategorier är dock inte vidare spännande, tycker jag.

Tror: Ke Huy Quan för Everything Everywhere All At Once

Det här är alltså den lille killen från "Indiana Jones och de fördömdas tempel" som här spelar maken till huvudkaraktären i den fantasifulla "Everything Everywhere All at Once". Han har ett par bra scener, men personligen var jag inte vidare imponerad. Han har redan vunnit en Golden Globe för sin prestation och det känns lite som att Akademin kommer vara lite publikfriande och även ge honom Oscarsstatyetten.

Vi ska dock inte helt räkna bort Brendan Gleeson som den deprimerade och tjurige öbon i "The Banshees of Inisherin. Han har vunnit en BAFTA för sin prestation. Jag tycker i och för sig att det är Colin Farrell som står för den bästa rollprestationen i den filmen medan Gleesons spel för det mesta är för nedtonat för att jag ska tycka att han borde vinna.

Hoppas: Brian Tyree Henry för Causeway

"Causeeway" är en liten independentfilm som distribueras av Apple TV+. Filmen handlar om att bearbeta sorg. Jag tycker att regin bitvis känns lite för vek, men Henry har ett antal riktigt bra scener där han ger uttryck för sådan sorg att jag tycker han egentligen är den enda värdiga vinnaren i denna kategori i år.

Övriga nominerade:

Judd Hirsch för The Fabelmans
Barry Keoghan för The Banshees of Inisherin

Jamie Lee Curtis har verkligen lyckats med looken "byråkrat-tant" i Everything Everywhere All at Once. Foto: A24.
Jamie Lee Curtis har verkligen lyckats med looken "byråkrat-tant" i Everything Everywhere All at Once. Foto: A24.

Bästa kvinnliga biroll

Tror: Angela Bassett i Black Panther: Wakanda Forever

Jag gillar Angela Bassett, men kom igen, "Black Panther: Wakanda Forever" är ett actionspektakel med ett väldigt svagt manus och ännu svagare regi. Bassett spelar den starka drottningen. Hon har ett par repliker som höjer filmen från halvtråkig till medioker. Och för det har Bassett redan fått en Golden Globe. Akademin kommer nog ge henne en Oscar för att visa att de tar superhjältefilmer på allvar.

Hoppas: Jamie Lee Curtis för Everything Everywhere All at Once

Jamie Lee Curtis blev först känd som en så kallad ”Scream Queen” i ett antal skräckfilmer på 70- och 80-talet. Senare i karriären gick hon över till komedier som True Lies och Freaky Friday. Jag har alltid gillat henne, men det är inte som att hon har medverkat i filmer som det har regnat nomineringar över. Därför är det kul att se att hon har blivit nominerad för en roll där hennes karaktär är så oerhört mångfacetterad (hon spelar samma person i ett antal parallella universum). Jag hoppas att hon vinner.

Övriga nominerade:

Hong Chau för The Whale
Kerry Condon för The Banshees of Inisherin
Stephanie Hsu för Everything Everywhere All at Once

En skrämmande bild av en ung soldat som har förlorat sina vänner, sin framtidstro och till slut även sin själ. Foto: Netflix.
En skrämmande bild av en ung soldat som har förlorat sina vänner, sin framtidstro och till slut även sin själ. Foto: Netflix.

Bästa foto

Tror/Hoppas: James Friend för På Västfronten intet nytt

"På Västfronten intet nytt" är en av årets bästa filmer. Det är en oerhört stark filmupplevelse, som visar oss krigets fasor och vilken effekt det får på soldaterna. Friend har en stabil hand genom hela filmen. Han försöker inte överdramatisera krigssekvenserna utan fokuserar på soldaterna, så att vi får bevittna fasornas ur deras synvinkel. Under lugnet mellan slagen målar han upp en vacker bild av soldaternas gemenskap.

Här kan det bli lite problematiskt, eftersom alla i Akademin kan röst i alla kategorier. Så det skulle inte förvåna mig om statyetten går till Mandy Walker för fotot i sömnpillret Elvis för att Akademins medlemmar kommer bländas av hur det känns att se en film om en känd person.

Själv hoppas jag även lite på att "Empire of Light" kan vinna. Roger Deakins är en fantastisk fotograf, som i det här fallet verkligen har skapat en färg- och ljus-upplevelse som är så påtaglig att jag nästan kan känna smaken av den.

Övriga nominerade:

Darius Khondji för Bardo, False Chronicle of a Handful of Truths
Florian Hoffmeister för Tár

Det hade varit lite kul att se Glass Onion vinna en Oscar för bästa manus. Repliken "No, it's just dumb" är redan legendarisk. Foto: Netflix.
Det hade varit lite kul att se Glass Onion vinna en Oscar för bästa manus. Repliken "No, it's just dumb" är redan legendarisk. Foto: Netflix.

Bästa manus efter förlaga

Tror/Hoppas: Edward Berger, Lesley Patterson & Ian Stokell för På västfronten intet nytt

Jag har aldrig läst Erich Maria Remarques romanförlaga, men efter att ha sett filmen kan jag förstå varför det är en så uppmärksammad bok. Under krigssekvenserna är soldaterna ansiktslösa figurer som försöker ta livet av varandra. Under lugnet mellan slagen får vi lära känna soldaterna, särskilt den unge Paul och den härjade Katczinsky. Till en början känns Katsczinsky nästan lite läskig i sin framtoning, men snart visar det sig att han är en mycket varm människa. Paul går åt andra hållet. I början är han en optimistisk ung man. Mot slutet är han så bortdomnad att han mer eller mindre har funnit sig i att rusa rakt mot sin död. Det är ett mycket bra manus.

Samtidigt skulle det var kul om "Glass Onion: A Knives Out Mystery" vann. Det är en film som återigen målar upp de rikas fåfänga medan ett mord utreds. Daniel Craig briljerar med den vassa dialogen i ett flertal scener.

Jag har ingen aning hur det kommer sig att "Top Gun: Maverick" fick en nominering i den här kategorin (manus av Ehren Kruger, Eric Warren Singer och Christopher McQuarrie). Jag kommer knappt ihåg vad de pratar om i den filmen. Men jag kommer ihåg de astuffa flygplanen!

Övriga nominerade:

Kazuo Ishiguro för Living
Sarah Polley för Women Talking

The Banshees of Inisherin kretsar kring Pádraic Súilleabháin och Colm Doherty vänskap – eller bristen av den. Både Colin Farrell och Brendan Gleeson imponerar stort i rollerna. Foto: Searchlight Pictures.
The Banshees of Inisherin kretsar kring Pádraic Súilleabháin och Colm Doherty vänskap – eller bristen av den. Både Colin Farrell och Brendan Gleeson imponerar stort i rollerna. Foto: Searchlight Pictures.

Bästa originalmanus

Tror: Martin McDonagh för The Banshees of Inisherin

"The Banshees of Inisherin" handlar om två enkla män på en irländsk ö. De brukade vara bästa vänner tills en av dem bestämmer sig för att han inte vill vara vänner längre. Manuset är mycket intressant i sin utformning. Till en början känner vi oss lika förvirrade som Colin Farrells karaktär. Sedan tar manuset en oväntad och morbid vändning. Manuset tar ett flertal andra vändningar, vilket gör att det är en film som drog in i alla fall mig bit för bit tills jag satt som på nålar. Filmen har vunnit både en Golden Globe och en BAFTA för sitt manus, så den kommer troligtvis att vinna. Och det skulle vara en värdig vinnare.

Hoppas: Ruben Östlund för Triangle of Sadness

Ruben Östlund fortsätter utforska människans fåfänga, gruppdynamik och klasskillnader i sin första engelskspråkiga film. Det kan vara svårt att relatera till karaktärerna i en film av Ruben Östlund, men det är aldrig tråkigt att se vad för knasigheter Östlund bjuder på den här gången. Triangle of Sadness är inget undantag. Och, ja, jag håller tummarna lite extra för Östlund för att han är svensk. Stäm mig.

Övriga nominerade:

Daniel Kwan och Daniel Scheinart för Everything Everywhere All at Once
Steven Spielberg och Tony Kushner för The Fabelmans

Kalasspya pryder postern till Triangle of Sadness. Foto: SF Studios.
Kalasspya pryder postern till Triangle of Sadness. Foto: SF Studios.

Bästa regi

Tror: Steven Spielberg för The Fabelmans

"The Fabelmans" är alltså Steven Spielbergs självbiografiska film. Vi får följa hans alter ego, Sammy Fabelman, en pojke med ett stort intresse för film som måste kämpa med diverse familjeproblem och att vara utstött i skolan. Det är en bra film, men jag är inte riktigt lika imponerad som många andra verkar vara. Jag tycker Spielberg har gjort fisljumna filmer de senaste tjugo åren. The Fabelmans är bättre än många andra, men inte i närheten av att vara tillräckligt bra för att han ska förtjäna en Oscar till.

Hoppas: Ruben Östlund för Triangle of Sadness

Ruben Östlund har en väldigt speciell stil. Hans karaktärer är ofta rätt osympatiska, men av olika anledningar. Detta gör att vi i publiken i princip kan sitta och skratta gott åt dem när de råkar ut för alla tokigheter som Östlund utsätter dem för. Woody Harrelson passar in som handen i handsken som den alkoholiserade kaptenen som läser kommunistpropaganda i skeppets högtalarsystem medan de rika passagerarna spyr överallt och skeppet sjunker. Det skulle vara kul att se Östlund sopa banan med motståndet.

Det är för övrigt en jävla skam att Edward Berger inte är nominerad för "På västfronten intet nytt".

Övriga nominerade:

Martin McDonagh för The Banshees of Inisherin
Daniel Kwan och Daniel Scheinart för Everything Everywhere All at Once
Todd Field för Tár

The Fabelmans, Steven Spielbergs självbiografiska film, är en storfavorit att vinna nattens tyngsta pris. Foto: Universal Pictures.
The Fabelmans, Steven Spielbergs självbiografiska film, är en storfavorit att vinna nattens tyngsta pris. Foto: Universal Pictures.

Bästa film

Det är tio filmer som är nominerade i denna kategori i år. Här känns det som att lite vad som helst kan hända.

"The Banshees of Inisherin" har till exempel varit stark på många andra galor, så den kan överraska och knipa kvällens största pris. Det är svårt att sia om hur mycket Akademin tycker om Triangle of Sadness. Den kanske blir helt förbisedd i alla kategorier, men den kanske också kan skrälla. Sedan tycker jag faktiskt att Avatar: The Way of Water är en oerhört välproducerad film på alla plan; det är inte en slump att filmen har slagit kassarekord. Själv tycker jag att James Cameron briljerar som mest med berättartekniken. Jag skulle inte bli besviken om han norpade statyetten i den här kategorin.

Tror: The Fabelmans

Akademin älskar Steven Spielberg, dels för att han formade hela den amerikanska filmindustrins berättande under tidiga skede av sin karriär, inte minst med "Hajen", dels för att han även har gjort historiska filmer som har gått hem hos kritikerna, Akademin själva och inte minst publiken; "Schindler’s List" är känd som en film som ”alla” gillar. Den vann dessutom Oscarsstatyetter för bland annat film, manus och regi. Det känns lite som att Akademin inte kan vänta tills de kan ge statyetten till Spielberg för hans mest personliga film, som ett sorts tack för lång och trogen tjänst. Själv tycker jag visserligen att The Fabelmans är en bra film, men den är bara inte så pass bra att jag tycker att den förtjänar en Oscar för bästa film.

Hoppas: På västfronten intet nytt

Om ni har läst den här krönikan från början har ni kanske förstått att jag tycker att "På västfronten intet nytt" är en av årets bästa filmer. Det är en oerhört stark filmupplevelse på många sätt och vis. Det är på grund av filmer som denna som jag älskar film.

Övriga nominerade:

Elvis
Everything Everywhere All at Once
Top Gun: Maverick
Women Talking
Tár

Cate Blanchett briljerar som den avskyvärda Lydia Tár. Foto: Universal Pictures.
Cate Blanchett briljerar som den avskyvärda Lydia Tár. Foto: Universal Pictures.

Bästa kvinnliga huvudroll

Det här kommer alltså bli en av kvällens stora nagelbitare. Den enda vi kan räkna bort på en gång är Ana de Armas för "Blonde". Det är en film som har sågats av kritiker. Filmen är baserad på en sorts halvbiografi om Marilyn Monroes liv; boken tar sig stora friheter med sanningen. I mångt och mycket är det en nästan tre timmar lång tragedi som handlar om hur olycklig Monroe var. Personligen tröttnade jag på att se de Armas se ledsen ut efter nittio minuter ungefär. Filmen har dessutom ett antal Razzie-nomineringar (skämtgala som utser årets sämsta insatser).

I övrigt kan vad som helst hända i den här kategorin.

Det kan hända att Andrea Riseborough skräller för sin insats i "Leslie", men det är högst osannolikt, eftersom det råder en del frågetecken kring hur hon blev nominerad. Dessa frågetecken verkar i grund och botten handla om själva nomineringsprocessen, att de ”fuskade” för att få henne nominerad. Jag bryr mig inte om det där särskilt mycket faktiskt. Riseborough är riktigt bra i rollen som den alkoholiserade Leslie.

Michelle Yeoh har vunnit ett antal priser för sin roll i "Everything Everywhere All at Once". Hon spelar en medelålders kvinna som känner att hon inte har gjort något vettigt med sitt liv. Sedan sugs hon in i ett fantasifullt äventyr med parallella universum. Yeoh är bra, men personligen tycker jag att filmen är lite för grötig.

Tror: Cate Blanchett för Tár

Cate Blanchett är en av vår tids bästa skådespelare. Hon är alltid bra. Tár är inget undantag. Hon spelar en narcissistisk och pretentiös kompositör och dirigent. Filmen handlar en del om hur det är att vara en kvinna i en mansdominerad värld, men har även en del gemensamt med Gustave Flauberts "Madame Bovary", då filmen dissekerar en hemsk människas liv på ett väldigt osentimentalt vis. Mot slutet av filmen avskydde jag titelkaraktären, men kunde inte annat än konstatera att Blanchett spelade rollen på ett sådant sätt att jag blev mer och mer engagerad (även om filmen var lite väl lång kanske).

Hoppas: Michelle Williams för The Fabelmans

Michelle Williams slog igenom i tonårssåpan "Dawson’s Creek", som visserligen var bra, men med facit i handen var hon alldeles för bra för den TV-serien. Hon är en fantastisk skådespelare. Detta är hennes femte Oscarsnominering. Hon har aldrig vunnit, så nu vill jag faktiskt att hon ska vinna. Hon spelar rollen som Mitzi, mamman i familjen. Det är ett väldigt komplicerat porträtt av en kvinna som är konstnärligt lagd och väldigt varm, men samtidigt är en aning olycklig, då hon känner sig hämmad i sitt äktenskap. Är hon bättre än Blanchett? Kanske inte, men Blanchett har redan två Oscars hemma.

Brendan Fraser imponerar oerhört i rollen som Charlie i The Whale. Foto: A24
Brendan Fraser imponerar oerhört i rollen som Charlie i The Whale. Foto: A24

Bästa manliga huvudroll

Jag tror inte jag kommer kunna sitta ner när det är dags för den här kategorins vinnare att utses. Akademin älskar verkligen sina biopics, som sagt. På grund av pandemin kunde Austin Butler lägga ner så pass mycket tid på att lära sig att bete sig och prata som Elvis att han fortfarande låter som Elvis. Ja, han är säkert jättelik Elvis Presley, men det är också en av de tråkigaste filmerna jag har sett i år. Den följer mallen för biopics till punkt och pricka. Dessutom är filmjäveln nästan tre timmar lång. Butler vunnit ett antal stora priser på andra galor. Om Butler vinner den här kategorin kan vi konstatera att Akademin är dum i huvudet och borde byta namn till The Academy of Motion Picture Arts and Mimicry. För då kommer det stå klart att det är viktigare att vara lik en känd person än att leverera en bra prestation.

Hoppas/Tror: Brendan Fraser för The Whale

Det finns stor risk att Butler vinner, så i det här fallet betyder ”Tror” snarare att det är min religiösa övertygelse (trots att jag inte religiös) att Brendan Fraser är den enda värdiga vinnaren i den här kategorin. Hans prestation har blivit en av årets stora snackisar. Det händer rätt ofta att filmer med denna sorten hype inte kan leva upp till mina förväntningar. Brendan Fraser överträffade till och med mina förväntningar. Det här är årets bästa film, tycker jag. Fraser spelar Charlie, en extremt överviktig man som börjar närma sig livets slut. Men han har fortfarande lite tid kvar. Han använder denna tid på bästa möjliga sätt genom att försöka försonas med sin dotter, som han knappt har träffat på många år. Genom den underbart skrivna dialogen får vi veta hur det kommer sig att Charlie blev olycklig. Filmen handlar om hur han finner små guldkorn av lycka i sin tillvaro. Charlies mänsklighet är oerhört rörande. Det händer att bra filmer får mig att fälla en tår eller två. The Whale fick mig att snyfta högt.

Övriga nominerade:

Colin Farrell för The Banshees of Inisherin
Paul Mescal för Aftersun
Bill Nighy för Living

Ett riktigt starkt år

Somliga år är Oscarsgalan inte särskilt spännande. Skådespelare som har gått upp eller ner en massa i vikt och ändrat sin röst eller hållning har tagit roller i tråkiga biopics för att de vill ha prestigen. Om det inte är biopics är det sömniga kostymdramer som är på tapeten. Men i år är det griniga irländare, ett kinesiskt-amerikanskt fantasy-äventyr och en blytung krigsfilm som är nominerade i flest kategorier. Skådespelarkategoriernas favoriter är, för en gångs skull inte biopics (jag väljer att inte tänka på Butler i Elvis, okej?).

Så i år kommer Oscarsgalan vara mer spännande än på många år.

Jag kommer, i vanlig ordning, skriva en krönika direkt efter Oscarsgalan. Denna krönika kommer publiceras på måndag morgon/förmiddag. Jag hoppas kunna komma med goda nyheter.

Kan också hända att jag tuggar fradga.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL