Maxine Peake och Kevin Sampson om Anne

Maxine Peake och Kevin Sampson om Anne

  • C More
03 juni 2022 kl. 12:06

Ny serie om Hillsborougholyckan

Hillsborougholyckan är en tragisk händelse som skapade en enorm orättvisa mot flera människor. En av de som kämpade högst och mest för att få rättvisa var Anne Williams, och i dagarna släpptes "Anne", en dramatisering om hennes kamp. Vi på Filmtopp fick en pratstund med seriens manusförfattare Kevin Sampson och huvudrollsinnehavaren Maxine Peake.

Den 15 april 1989 samlades över 25.000 Liverpoolsupportrar för att se sitt lag spela mot Nottingham Forest. 97 av de kom aldrig tillbaka hem i liv. I efterspelet beskylldes först supportrarna själva till att legat bakom olyckan, där det blev så trångt på läktaren att folk klämdes ihjäl. Polisen menade att de inte hade gjort något fel. 

 

Detta skapade en enorm ilska hos anhöriga. En av de var Anne Williams, vars 16-åriga son Kevin dog på matchen. Hon och flera andra jobbade febrilt med att bevisa att polisen gjorde fel och att supportrarna inte var anledningen till att att folk dog. En annan som var på matchen och såg att supportrarna inte gjorde något fel var Annes manusförfattare Kevin Sampson.

 

–Jag var på matchen med min bror och två vänner. Jag var i mitten av tjugoårsåldern och fotboll, tillsammans med musik utgjorde några av mina gyllene år. Du skulle kunna få en mycket detaljerad redogörelse för mina upplevelser där, men jag antar att vi inte har tid i den här intervjun. Det jag kan säga är att vi upplevde ett organisatoriskt sammanbrott som ledde till en allvarlig och farlig överbefolkning utanför arenan, för att inte tala om inne på arenan. Men jag och de andra hade tur. Vi kom in på arenan och vi var inte i det centrala området där själva olyckan ägde rum, men vi såg allt som hände. Hela situationen var så sorglig och fruktansvärd. Och att sen komma hem och ett par dagar senare få se hur offren fick skulden för hela katastrofen… för mig var det helt ofattbart, säger Kevin Sampson.

 

Han tillägger att det är viktigt med att ha kontexten från det brittiska 80-talet i åtanke. Landet under Margaret Thatcher-eran menar han fick en auktoritär regering som var mycket fientlig mot arbetarklassen. Detta syntes inte minst på hur upploppen i innerstäderna, gruvarbetarstrejken och strejken på tryckerierna alla trycktes ner. Det i sin tur innebar också att polisen hade en väldigt aggressiv inställning till att övervaka fotbollssupportrar.

 

Dessutom fanns inga mobiltelefoner, vilket innebar att inga kunde dokumentera vad som faktiskt skedde, och det polisen sade blev sanningen. Det kan till exempel jämföras med kaoset som var kring publikinsläppet till årets Champions League final, där filmer som tycks visa på hur oskyldiga supportrar blivit pepparsprejad spridits på sociala medier. Maxine Peake, som spelar Anne Williams i serien, hade inte jättestor koll på Hillsborougholyckan, men visste att allting inte gick rätt till rättsligt.

 

–Jag hade ganska dålig koll. När det skedde var jag var i samma ålder som Annes son Kevin, men jag var ingen fotbollsfantast. Inte för att man måste vara det, men jag minns att det var en stor händelse. Jag minns att det var mycket utbrett på den tiden och att jag mest bara tänkte att det hade skett en katastrof på en fotbollsmatch. Samt det var först med tiden som det avslöjades vad som egentligen hade hänt. Så jag hade ingen omfattande kunskap om Hillsborough, men jag visste att det hade skett ett enormt rättsövergrepp. Tack vare Kevin har detta kunnat återvända till medvetandet till flera som mig, och dessutom märker jag hur attityden förändrats. Folk tänker inte längre att det var supportrarnas fel, som de där skräptidningarna påstod. (Här syftar Maxine på The Sun, som några dagar efter olyckan hävdade att Liverpoolfans stal från döda personer, slog mot polisen och var berusade. Tidningen har sen dess tagit tillbaka alla anklagelser och bett om ursäkt, men än idag finns ett agg mot dem efter det).

Själslig rening att skriva om händelsen

Maxine Peake som Anne Williams i Anne
Maxine Peake som Anne Williams. Foto: ITV

För dig då Kevin, som var på matchen, hur var det att återbesöka händelsen när du skrev manuset till serien?

– Det var på ett sätt nästa en slags rening för själen. Här fanns en möjlighet att lägga fram en berättelse inför en publik på bästa sändningstid. I Storbritannien är ITV (där serien först sändes) en de största kanalerna, och vi visste att detta skulle sändas klockan 21.00. Det innebar också ett stort ansvar, för när det gäller något som det här måste man göra rätt. Och när jag ville berätta den här historien ville jag egentligen berätta Anne Williams historia. En mammas historia. Någon som helt enkelt söker rättvisa och sanning för sin son. Det är ett föräldrakontrakt mellan en mor och hennes barn. Och genom detta berättar vi en mer universell historia om förlust och konsekvenserna av sorg och sorg. Så å ena sidan fanns det ett enormt ansvar att göra det rätt, och å andra sidan fanns det en möjlighet för mig att på ett känslomässigt plan få ut allt detta. Från det ögonblick då jag började utveckla detta tillsammans med min producent Simon Heath hade vi bara en person i åtanke för att spela Anne, och det var Maxine Peak. Så jag blev naturligtvis överlycklig när Simon ringde och sa att de hade varit ute och tagit en kaffe och pratat igenom det, och att hon sagt ja!

Vad för slags arbete innebar det för dig Maxine att spela Anne? Vilka slags förberedelser behövde du göra?

– Som i varje roll gäller det att hitta så mycket information som möjligt. Jag tycker verkligen om att spela karaktärer från verkliga livet eftersom man har så mycket information att ta del av. Men jag läste mycket av Kevins bok, och träffade en journalist som heter Judith Moritz, som rapporterat mycket om Hillsborougholyckan. Hon kände Anne och hjälpte mig komma i kontakt med andra personer. Jag träffade bland annat Sarah Williams, Annes dotter. Det var många samtal med olika människor som påverkades av olyckan, både anhöriga och överlevare. Sen läste jag såklart också Annes bok, och försökte få en uppfattning om vem hon var, för det här är ju trots allt en mammas berättelse. Hon var en aktivist och kämpe. Men vad var det som drev henne? Det var ett privilegium att arbeta med detta och få lyssna på alla berättelser. 

Både Kevin Sampson och Maxine Peake berättar att de fått mycket reaktioner från folk efter att serien sänts. 

– Jag cyklar mycket och var ute för en tur i lördags. När jag stannade för att äta lite kom en man som heter Dez fram till mig, och han frågade om han kunde krama mig, vilket jag såklart sade att han fick göra. Så han gav mig en kram och sade “jag är en överlevare” och tackade allihopa för serien. Och det enda jag tänkte då var att det här är varför vi gjorde det. Jag har fått höra från så många personer att det Kevin gjort är fantastiskt för Liverpool och den bredare fotbollsgemenskapen, berättar Maxine.

– Och för Kevin (Williams) också. Det var alltid vårt löfte till familjen. Vi skulle inte svika dem, utan göra de stolta, och vi vill vara stolta över det arbete de själva gjort, tillägger Kevin.

Annes historia är en universell berättelse

Under intervjun är det tydligt att de båda två brinner starkt för serien och den betydelse som den haft för många. Men det är inte enbart för alla fotbollssupportrar i Liverpool som den här berättelsen är viktig. Snarare är det konkret historia om arbetarklassen. 

– Det handlar ju inte bara om fotboll. Det var en del av det som lockade mig. Jag var ingen fotbollsfantast, men det handlar om att det är en så stor del av vår arbetarklasshistoria. Det är en så stor del av vår historia  i Storbritannien om att kämpa. Naturligtvis är det också globalt genom en slags global arbetarklassgemenskap. Genom historien är det många händelser där arbetarklassens folk varit i klorna på eliten, och vi befinner oss just nu i det med dagens regering, säger Maxine.

– Och jag tror att det är det som gör den här berättelsen så universell. Jag menar, den här serien kommer att visas för publik i Danmark, Norge, Sverige och Finland. Och tittarna där kommer att relatera till berättelsen om människor som är utsatta för överklassens, myndigheternas och etablissemangets nycker. Det är en universell berättelse. Tyvärr innebär det att om någon har gjort något fel, och ord står mot ord mellan en polis och en vanlig person, så kommer man alltid att tro på polisen. Det här är den kamp som vi fått driva under alla dessa år. Vi har behövt säga nej, nej, nej, så här gick det faktiskt egentligen till, förklarar Kevin.

En sista fråga då. Något som jag själv funderade på mycket under serien, och som jag kände att jag måste få fråga, är om ni tror att Anne någonsin kunde finna fred inom sig själv?

– Så vi kan båda svara på den frågan eftersom jag vet att Max tillbringade en hel del tid med biskopen av Liverpool, som var en av Annes stora supportrar. Men om jag ska tala för mig själv, så samlade jag in berättelser från folk som berördes av Hillsborough, där Anne var en av de personer som jag intervjuade. Jag visste inte då att intervjun ägde rum bara några månader innan hon avled. Men jag kan med stor säkerhet säga att att att hon fann frid. Hon visste att hon hade gjort allt hon kunde göra. Andligt sett såg hon fram emot att dö eftersom hon var en troende. Hon var kristen och hon trodde att hon skulle återförenas med sin son. Så det var något som hon accepterade med stor nåd, säger Kevin.

– Ja, precis som Kevin säger så tror jag också det. Det var underbart att få ta del av den välsignelse de som har den tron har, och biskopen, som heter James, är helt fantastisk, berättar Maxine.

– Han får dig nästan att tro fast att du inte gör det!

– Ja! Exakt så var det faktiskt!

Med det tackar vi Kevin Sampson och Maxine Peake för samtalet. Anne består av fyra avsnitt, och alla går att streama nu på Cmore.

Mer läsning:

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL