Recension: Pokémon Detective Pikachu (2019)

Gulligt men osammanhängande när Pikachu leker detektiv.

En bild på den bedårande Pikachu, som kikar genom ett förstoringsglasi Pokémon Detective Pikachu.
Pikachu undersöker saker närmare i Pokémon Detective Pikachu. Foto: Warner Bros.

Film: Pokémon Detective Pikachu (2019)
Regi:Rob Letterman
Manus: Rob Letterman, Dan Hernandez , Benji Samit, Derek Connolly, Nicole Perlman
Med:Ryan Reynolds, Justice Smith, Kathryn Newton, Bill Nighy, Ken Watanabe, Suki Waterston m.fl.
Genre: Äventyr
Speltid: 1 tim 44 min

För första gången kommer en så kallad live action-film om Pokémonvärlden. Det börjar förvånansvärt bra när enstöringen Tim teamar upp med en pratglad Pikachu för att lösa ett klassiskt deckarmysterium, men efter en serie obegripliga plot-twists slutar det hela i ett fullständigt haveri.

Uppvuxen med Pokémon, infann det sig en lätt förhoppning om att det skulle finnas ett hyfsat underhållningsvärde i Pokémon Detective Pikachu. Och visst var det också lite av ett nostalgiskt rus att få se Nintendos kraftfulla sällskapsdjur vandra omkring i en otecknad värld. En ny generations Jurassic Park om så vill.

I Pokémon Detective Pikachu följer vi Justice Smith (nej, inte släkt med Will Smith), som den emotionellt hämmade ensamvargen Tim. När hans avlägsna farsa Harry dör under ett polisjobb beger han sig till Rhyme City för att säga farväl. Där stöter han på Harrys partner – en pratglad Pikachu med minnesförlust – och tillsammans skall de reda i farsgubbens mystiska bortgång. Det ena leder till det andra och snart visar sig gåtan vara större än vad de någonsin trott.

”En ytterst obehaglig Mr. Mime”.

Till en början är faktiskt ”Pokémon Detective Pikachu” rätt bra. Vi bjuds på en noirdoftande historia med skumma typer (inte minst en ytterst obehaglig Mr. Mime) och neondränkta gator. Lucy Stevens fungerar utmärkt i rollen som ung och ambitiös reporter, som hjälper ”grabbarna” att gräva i fallet. Hon är karismatisk och har fin kemi med kärleksintresset Justice Smith.

Likaså lyckas Ryan Reynolds bjuda på en hel del komik och emotionellt djup i rösten som Pikachu (ja, det där var en mening jag aldrig trodde jag skulle skriva). Tyvärr är filmens sista akt usel. Det bjuds på en absurd mängd vändningar, som helt enkelt inte fungerar. Manusförfattarna tycks ha snurrat sig yra av alla plot-twists för när skurkens ”stora plan” avslöjas, visar den sig vara långt ifrån sammanhängande. Eller var det den bisarra mängden tillbakablickar till en och samma scen, som satte griller i deras huvuden?

Trots sina missar är ”Pokémon Detective Pikachu” ett hyfsat underhållande familjeäventyr, som bjuder på en del spänning och komik. Dessutom, om du som vuxen slumrar till lite på slutet, så är det inte hela världen.

Filmtopps betygssybol för två av fem.

För lite mer vattentäta tips, se vår lista på bra familjefilmer.

About Eric Diedrichs 741 Articles
Ansvarig utgivare, chefredaktör och medgrundare av FIlmtopp.se. Oavsett om du håller med om vad jag skriver eller inte, kommentera gärna. Det finns alltid nya infallsvinklar att diskutera film med.

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.