Recension: Home Again – Kärleken flyttar in (2017)

“Home Again – Kärleken flyttar in” – Ännu en ytlig romantisk komedi signerad Hollywood

home again-kärleken flyttar in

Film: Home Again – Kärleken flyttar in
Regi: Hallie Meyers-Shyer
Manus: Hallie Meyers-Shyer
Med: Reese Witherspoon, Michael Sheen, Nat Wolf, Pico Alexander m.fl.
Genre: Romantik, Komedi, Drama
Speltid: 1h 37min

Hallie Meyers-Shyers romantiska komedi Home Again – Kärleken flyttar in har inte bara en fullständigt onödig svensk undertitel, utan är också ganksa slätstruken i sin helhet. Filmen är småtrevlig, puttrar på i lagom takt men känns oftast som ett för långt pilotavsnitt till en medioker tv-serie. Reese Witherspoon har tillräckligt med rutin i genren för att ro dessa typer av filmer i hamn, men denna gången sitter det långt inne. 

Home Again handlar om en medelålders kvinna (Reese Witherspoon) och hennes relation till ett yngre grabbgäng (spelade av Nat Wolf samt nykomlingarna Pico Alexander och Jon Rudnitsky) som efter olika omständigheter flyttar in i hennes exotiska villa i Los Angeles. Grabbarna vill komma in i filmbranschen och jobbar för att få en långfilm producerad. Witherspoons karaktär Alice kämpar på med barn, en frånvarande ex-make (Martin Sheen) och sin halvt misslyckade karriär som inredare.

Det uppstår dråpliga situationer: Alice inleder en relation med en av killarna, saker går fel, ex-maken kommer oväntat på besök och de tre killarnas relation sätts på prov när deras karriärer spretar åt olika håll. Tyvärr är det svårt att bry sig om vad som händer eftersom filmens premiss presenteras på ett obegripligt sätt. Helt plötsligt bor killarna hos Alice, kör barnen till skolan, lagar mat och ligger med henne. Sättet de kommer in i familjen, hur storyn tar fart, känns otroligt långsökt. En känsla som följer med genom hela filmen.

Nancy Meyers har producerat och är, förutom mor till regissör Meyers-Shyers, en Oscarsnominerad manusförfattare och regissör. Hon har bland annat gjort The Holiday och senast The Intern, båda mysiga romcoms vilka påminner om Home Again. Hon är mycket vassare med pennan än sin dotter. Till exempel försöker Meyers-Syhers vända på genusrollerna genom att låta killarna vara bakgrundsfigurer. En god idé i sig, men här framstår det faktiska resultatet som paradoxalt. Jag upplever nämligen filmen som grabbig från start till mål. Det är i slutändan grabbtrions mål och karriärer som står i fokus medan Alice framstår som en åtråvärd trofé.

Trots detta lyckas en karismatisk Reese Witherspoon ingjuta lite charm och värme i berättelsen, som inte är helt värdelös. Några roliga scener dyker upp. När Alice ex-man och de tre killarna en efter en går in i hennes rum för att prata, omedvetna om de andras närvaro, skrattar jag till. Filmen innehåller också mer allvarsamma stunder, som försöker skildra konsekvenserna av ungdomens naivitet. Dessa inslag lyckas inte beröra utan förblir ytligt mumbojumbo, tack vare ett tramsigt manus och dålig filmmusik, som låter som bakgrundsmusik i valfritt The Sims– spel.

Sammantaget är Home Again – Kärleken flyttar för långsökt och innehållslös för att hålla mitt intresse uppe. Visst är det roligt och lite sötsliskigt mysigt ibland men filmen har egentligen ingenting att säga. Det finns betydligt roligare filmer i samma genre med högre mysfaktor. Om ett biobesök lockar nu i höst och du vill se en bra romantisk komedi rekommenderar jag The Big Sick. En fin, trovärdig och rolig film av en regissör som faktiskt har något vettigt att säga.

Filmtopps betygssymbol för 2 av 5

 

 

 

 

 

 

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.




Inline
Inline