Recension: Girls Trip (2017)

Jag måste ta en dusch och läsa bibeln efter denna komedi.

girls trip recension

Titel: Girls Trip
Regi: Malcolm D. Lee
Med: Regina Hall, Queen Latifah, Tiffany Haddish, Larenz Tate, Mike Colter
Genre: Komedi
Speltid: 2 timmar 2 minuter
Biopremiär: 29 september

Ungefär så kände jag efter att ha sett härligt vågade Girls Trip, som för mig blev lite som att smyga in på en Ladies Night-fest skruvad upp till femton på förstärkaren och toppad med en enerverande råhet som nästan får mig att tänka på kultfavoriten Fear and Loathing in Las Vegas (1998).

Filmen är regisserad av Malmcolm D. Lee (Scary Movie 5, The Best Man) och följer ett tjejgäng som återförenas för att åka till Essence festival i New Orleans i ett hopp om att för en sista gång få uppleva något som liknar deras glansdagar som the ”Flossy Posse”.

Vi har den bästsäljande författarinnan med seriösa Operah-vibbar Ryan (Regina Hall), skvallerjournalisten Sasha (Queen Latifah), den pryda mamman Lisa (Jaden Pinkett Smith) och vilda Dina (Tiffany Haddish) – varav den sistnämnda gör en absolut klockren insats där varannan replik är helt orimlig och vansinnigt opassande på bästa sätt. Jag överdriver verkligen inte, ibland går filmen – väldigt – långt med hennes grova skämt och det är en fröjd.

Det är en fnissig stämning i biografen när vi får följa gängets resa genom fylla, droger (det finns en absint-scen som sticker ut som särskilt underhållande), kaos, ligg, avsugningar med grapefruker, kroppsvätskor och otrohetsdraman. Det hela visar sig dessutom vara en väldigt fin historia om vänskap, relationer och vad som egentligen betyder något här i livet och jag kan verkligen tänka mig att Girls Trip kommer att tilltala många tittare, särskilt med tanke på kemin huvudkaraktärerna emellan. 

Men för mig, en 22-årig man som ofta vill stappla hem från klubben sekunden efter att jag kommit dit blir Girls Trip till slut alldeles för mycket. Scen efter scen och kukskämt efter kukskämt slängs på mig i en rasande takt och till slut, när dansgolvets blinkande och åtta twerkande rumpor helt enkelt blir en för stor dos hedonism för att ta in för min arma själ, blev jag personen jag hatar: Jag startade min mobil, lös upp biografen och kollade hur mycket av filmen som var kvar. 40 utmattande minuter.

40 minuter av upprepningar i upprepningar i upprepningar. Det som börjar som väldigt kul blir snabbt väldigt platt när det inte utvecklas och när skämten stannar till för en sekund och börjar lämna plats för en mer seriös ton känns det plötsligt ännu värre, en fin kärna till trots. Det blir utstuderat, manipulativt och vi har framför allt sett det förr, därför kvalar Girls Trip inte in på vår lista över de bästa moderna komedifilmerna.

Amen.

Filmtopps betygssymbol för 2 av 5

Be the first to comment

Ta ton i diskussionen

Din mailadress kommer inte att publiceras.




Inline
Inline