Wisting säsong 1

Wisting (säsong 1, avsnitt 1-4)

  • 10 x 40 min
  • Drama, Thriller
  • Viaplay
Thilda Rimsäter | Recension
11 april 2019
Thilda Rimsäter | Recension
11 april 2019

Viaplays nya originalserie bjuder på spännande deckargåta.

Viaplays norska Originalserie "Wisting" öppnar starkt och bjuder på en spännande deckargåta med intressanta vändningar.

  • Manus:
    Kathrine Valen Zeiner och Trygve Allister Diesen (skapare)
  • I rollerna:
    Sven Nordin, Carrie-Anne Moss, Thea Green Lundberg m.fl.
Sven Nordin som Wisting. Foto: Viaplay.
Sven Nordin som Wisting. Foto: Viaplay.

Två lik dyker upp i norska Larvik. Det ena antas vara ett vanligt dödsfall hos grannen till chefsutredaren William Wisting (Sven Nordin), det andra verkar vara ett offer till den amerikanske seriemördaren Robert Godwin. Eftersom seriemördaren finns med på FBI:s "Most Wanted"-lista dröjer det inte länge innan de blir inblandade i fallet. Det hela utvecklas likt ett spindelnät där det plötsligt ser ut som att 46 försvunna kvinnor kan ha fallit offer för samma internationellt ökända seriemördare, som nu verkar härjar i Norge.

Wistings dotter Line (Thea Green Lundberg), som är journalist, får nys om den bortgångne granne och ger sig dit för att undersöka saken närmare. Line gör allt för storyn och märker snart att något stort är på gång. Som om inte det vore nog, är ett av de 46 fallen den tidigare polisen Franks (Gard B. Eidsvold) brorsdotter, ett försvinnande som aldrig blev löst. Därmed är Frank snabb med att lägga sig i utredningen.

Jag vet inte riktigt hur jag känner för seriens inledande scener där Wisting går på en "Ta vara på dig själv"-kurs som han absolut inte passar in i. Kanske kommer de att återkopplas till senare i säsongen. Däremot är det också där vi får reda på att hans fru har gått bort, något som både han och hans vuxna barn fortfarande försöker vänja sig vid. De detaljer som avslöjas om henne och de minnen som vi får ta del av, i samband med upphittade objekt och foton, känns hela vägen genom rutan.

"Wisting" bjuder på flera intressanta vändningar, perfekta för att få tittaren att "bara" titta på ett avsnitt till. Vi får ta del av skickligt skådespel och även om det kändes som att det i första avsnitten mest är till för att ge oss information, kan jag förlåta den halvsega inledningen. I avsnitt fyra kickar det nämligen igång på riktigt.

Wisting har många olika storylines igång och det är intressant att få följa med i dem alla. Krocken mellan chefsutredare och journalist och deras far-och-dotter-relationen är perfekt för att skapa drama. Likaså är kulturkrocken mellan FBI och den norska och svenska polisen lagom använd, och får i vissa fall en att tänja på smilbanden. Jag ser fram emot att följa den här serien framöver.