David Copperfields äventyr

David Copperfields äventyr och iakttagelser (2020)

  • 1 tim 59 min
  • Drama, Komedi
Edward Langert Wikström
Uppdaterad 22 september 2020 kl. 13:09 | Publicerad 21 september 2020 kl. 19:09
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Underbart brittiskt i spritt språngande galen komedi.

En mörk bioduk tar färg. David Copperfield, spelad av Dev Patel, berättar för en teaterpublik om sitt liv i en oförutsägbar kronologisk ordning baserad på Charles Dickens novell från 1850.

  • Regi:
    Armando Iannucci
  • Manus:
    Armando Iannucci, Simon Blackwell, Charles Dickens
  • I rollerna:
    Dev Patel, Hugh Laurie, Tilda Swinton, Darren Boyd m.fl.

Tidigt in i kostymdramats gång står det klart att det rör sig om en film som lyckas att få publiken att skratta. Copperfields tidiga liv skildras med rörande som bisarra scener klingande med brittisk humor, men med kläder och språk som får oss att tänka på sorglösa kärleksberättelser som Mansfield Park och Stolthet och Fördom.

Den unge Copperfield slits från det äventyrliga livet vid engelska kusten till ett hushåll präglat av disciplin och regler. Den stränga styvfadern Edward (Darren Boyd), som osentimentalt valt Davids mamma, gör livet svårt för den unge David, som redan har svårt att rätta sig i ledet.

Historien skiftas. Istället för skola skickas den unge David till en fabrik som barnarbetare, för att sedan introduceras till de skuldsatta Mr. och Mrs. Micawber, som blir Davids nya föräldrar. Copperfields liv präglas här av excentriskt barnarbete, som uppmuntras av Mr. Micawber (Peter Capaldi) som ständigt är på flykt från Londons indrivare.

Historien skiftas igen. Efter nyheterna om att hans mor avlidit vandrar en förtvivlad Copperfield genom England för att nå kuststaden Dover där han ska leva med sin moster och dennes Mr. Dick, en hopplös författare besatt av Kung Charles I.

Den sömniga Mr. Dick (spelad av Hugh Laurie som knappast har några svårigheter med att komma in i en viktoriansk karaktär) får ett tidigt intresse för David, ett vänskapsband etableras mellan de båda männen och för en stund verkar det som att Davids krig mot världen står under eld upphör.

Ja, livet blir helt klart enklare för David Copperfield som äntligen funnit en plats i världen, men aldrig slutar han förföljas av sitt förflutna eller av lustiga karaktärer.

Det narrativ som finns i David Copperfields äventyr och iakttagelser är galet, spritt språngande galet. Bara regissör Armando Iannucci, som också gjort en humorfilm om Josef Stalins död, hade kunnat göra en film av den här karaktären. Fullständigt fullkomlig i all sin ofullkomlighet skapad av kaos och humor, men med humor i världsklass trots alla Copperfields vemodiga livsöden.

Vi introduceras tidigt för starka karaktärer och platser, som senare dyker upp i filmen igen här och där, vilket påminner mig om att berättelsen i grunden är ett litterärt verk. Ett stycke klassiker som applicerats väl i en film år 2020 med skådespelare som klart och tydligt har roligt. Dev Patels energi och talang går inte att ta miste på, inte heller hur tryggt filmens ensemble fungerar. Med sina ögonbryn och med sin lustiga manér gör Darren Boyd en utmärkt roll som Copperfields osympatiska styvfar.

Iannuccis humor är avgörande för hur jag kommer att minnas filmen. En humor som förkroppsligar det lyckönskande begreppet "best of british" - Spice Girls, Salt & Vinägerchips, David Beckham och Monty Python.

För fler recensioner ---> Scrolla vidare! Spana också in vår lista med årets bästa filmer och vår intervju med Armando Iannucci!

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL