Svårt att inte sugas in i SVT:s ”Diagnoser” – nya serien med Mia Skäringer

Det kan vara ohyggligt svårt att få ihop livspusslet. Särskilt när man är ensamstående mamma med en krävande son som både sätter ens nya arbete på spel och får omgivningen att döma en. SVT:s Diagnoser inleder fängslande och ger oss en större förståelse för hur vardagen kan se ut för familjer som lever med NPF-diagnoser.

LÄS OCKSÅ: Helgens nya filmer på SVT Play – 5 titlar du inte får missa

Om livet och de utmaningar en NPF-diagnos kan innebära

De senaste åren har Mia Skäringer Lázár fått upp farten igen och gjort flera nya serier. Diagnoser är betydligt tyngre än Tabitas tattoo och Ann-Marie väljer glädje. Här spelar hon mamman Bella som ensam uppfostrar sonen Ludde, och det är en utmaning som heter duga. Han är ständigt aktiv, spelar TV-spel och skriker, och visar inget som helst intresse för skolan. 

Bella vill inte erkänna för sig själv att Ludde kan vara i behov av hjälp och motsätter sig den ADHD-utredning som hans skolmentor föreslår. Hon kämpar idogt för att de två ska klara sig genom livet på egen hand. Men när Ludde bryter armen på en annan elev under skolrasten intensifieras pressen på Bella att inse att sonens problem inte längre går att blunda för.

Parallellt med Bellas och Luddes kamp följer vi hennes grannar (familjen till pojken vars arm Ludde bryter). De har en dotter med svår autism och lever därför själva med de utmaningar som en NPF-diagnos kan innebära.

LÄS OCKSÅ: Filmtopp möter duon bakom SVT:s nya succéserie ”Sigge får inte ligga”

Mia Skäringer Lázár glänser i rörande dramaroll

Vi är omringade av diagnoser, men fortfarande finns det ett stigma kring dem – och för vissa föräldrar en skam i att behöva inse att deras barn har andra behov än många andra. Mia Skäringer Lázár spelar en mamma som tvingas konfrontera en annan verklighet än den hon såg framför sig när hon fick sin son, och det blir genast fängslande. Hon spelar förbannat övertygande, och Frank Lilja som gör Ludde är också fantastisk. Tillsammans är de helt enkelt väldigt, väldigt bra. 

Det är också kul att se Siham Shurafa, som jag mest sett i knepiga och lite mystiska mindre roller, kliva fram och spela Elliot, en varm och levande förälder med mycket hjärta och stor personlighet. Likaså älskar jag att se Martin Wallström i rollen som Elliots partner, den gulliga pappan Frank som är något helt annat än hans ansträngda Beck-karaktär Josef. 

Kanske hade man kunnat jobba med lite större nyanser i hur man skildrar barnens diagnoser, deras problem är verkligen skrikiga här. Samtidigt är det uppfriskande hur man zoomar in på föräldrarnas kamp i det tysta.

Den lite oväntat sammansatta rollistan och skådespeleriet, tillsammans med ett spännande ämne, gör Diagnoser stark. Efter två avsnitt är det svårt att inte känna sig investerad. 

Recensionen baseras på de två första avsnitten.

LÄS OCKSÅ: Ny kriminalthriller med Matthew McConaughey nu i Sverige: ”Hårdkokt”

Vi på Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: Diagnoser (2026)