
Svenska skräckfilmen ”Hemmet” överträffar förväntningarna
Nya Mats Strandberg-filmatiseringen är lysande underhållning
Drömmer du om att få uppleva en riktigt bra svensk skräckfilm på bio? Då ska du se ”Hemmet”, som är det närmaste försöket att hålla hög internationell klass.
Mats Strandberg är glödhet. Författarens bok Färjan har precis blivit en kritikersuccé på SVT, och kort efter att den gått i mål är det dags för nästa filmatisering ur hans bokskatt, med Strandberg ombord som manusförfattare. Men tro inte att Hemmet och Färjan är gjorda av samma skrot och korn, de är helt annorlunda i både stil och känsla. Det är också markant skillnad på skräckscenerna – i Hemmet blir det läskigt på riktigt.
LÄS OCKSÅ: Notorisk seriemördare jagas i Netflix nya verklighetsbaserade thrillerserie

Att skicka in morsan på äldreboende straffar sig
Den nya filmen följer Joel, en alkad musiker med ett tungt bagage från sin våldsamma uppväxt, som vänder hem till det lilla samhälle han kommer ifrån för att sätta sin dementa morsa Monika på äldreboende. Stället, som heter Ekskuggan, är en riktig hönsgård med lika glada som förvirrade inneboenden. Monika, som verkar bra mycket skarpare än de andra, vantrivs där och vill genast bort – men alternativen är för få.
Att hålla kvar Monika på Ekskuggan kommer snart att ge oanade konsekvenser. Något hemsökande tycks bo inuti henne, och snart tvingas Joel samt boendets nattpersonal att konfrontera demoner de inte visste fanns.
LÄS OCKSÅ: Nu kommer ny spännande deckare från Harlan Coben: ”Mordiska konspirationer”

”Hemmet” lyckas nå sina höga ambitioner
Man känner de amerikanska influenserna bakom Hemmet. Det syns på regissören Mattias Johansson Skoglund att han innerligt älskar skräckgenren och att han influerats av flera av de stora verken – från 70-talets olika klassiker till den moderna indiepärlan It Follows. Hans film är suggestivt berättad med ett genomtänkt och stilsäkert bildspråk som är fyllt med faror runt hörnet. För det mesta kommer man väldigt nära samma höga – och nerviga – nivå av berättande.
Flera av skräckscenerna i Hemmet är ruggigt spännande och vid något tillfälle vill jag titta bort. Anki Lidén är perfekt castad som mamma Monika, denna kyliga tant med en växande ondska inom sig. Gizem Erdogan bidrar i vanlig ordning med kvalitet, här som arbetaren Nina, och huvudrollsinnehavaren Philip Oros sköter sig klanderfritt.
Det som hindrar Hemmet från att vara en solklar fyra är dess tredje akt. Den är något undermålig i spänning. Man hade gärna fått vrida upp galenskaperna ytterligare en nivå och göra den mer explosiv. Men sammantaget är allting så pass vasst genomfört att en trea hade känts för klent.
Det här är en lekfull och välgjord svensk skräckfilm som lyckas nå sina höga ambitioner och som överträffar mina förväntningar. Kort sagt imponerande.
”Hemmet” går upp på bio nu den 29 oktober. Missa den för bövelen inte.