Stabila actionscener räddar upp nya Jason Statham-filmen ”Shelter”

Jason Stathams senaste thriller ”Shelter” ignorerar omvärldens oro över att nya filmer alltmer tas fram med generiska AI-verktyg. Här kastas ett idéfattigt upplägg in i en mix med klappkass dialog och billiga animationer. En blek skapelse som för det mesta går på tomgång – förutom ett par välsmorda fightingscener som får en att känna pulsen.

LÄS OCKSÅ: Deckare baserad på bästsäljare är tillbaka – nu fortsätter mysteriet

En man på flykt gör upp med korrupt myndighet

Långt ute på en avlägsen skotsk ö håller Michael Mason till, där han lever ostört tillsammans med sin schäfer. När han en dag får oväntat besök av den unga flickan Jessie avslöjas hans plats för den myndighet som använder ett högteknologiskt system för att spana på världens befolkning. I samma andetag förstår vi att Michael är en efterlyst man efter sitt förflutna inom militären. 

Michael, som har ett pris på sitt huvud, har snart en full styrka ute efter sig – och en galen yrkesmördare som inte slutar förrän han avslutat sitt jobb. Tillsammans med Jessie måste han nu fly och samtidigt konfrontera sin mörka historia i hopp om att överleva – och avslöja de korrupta makter som styr över de brittiska öarna.

LÄS OCKSÅ: Psykologiskt skrämmande thriller är en av helgens bästa filmer på SVT Play

Många idéer i manusstadiet borde ha kvävts i sin linda

Många av de tankar som uppstod i ”Shelters” manusrum borde ha kvävt i sin linda, som att Michael Mason skulle vara en elitagent som fejkat sin egen död och i många år gömt sig uppe i ett torn tillsammans med en hund som han trots alla timmar inte ens orkat namnge, och som spelar schack med sig själv, och sen måste återgå till våldsamma jag för att skydda en övergiven flicka. Eller som att låta Bill Nighy spela filmens skurk, Manafort, som mest är en usel karikatyr på korrupta makthavare. Han kan inte ha många filmer kvar och förtjänar bättre än så. 

En vass biljakt och överlag stabil action

Listan på ogenomtänkta idéer med ”Shelter” kan göras skrämmande lång – men så finns det där som faktiskt är bra. Som att filmen utspelar sig på den skotska landsbygden, och att flera actionscener lyckas fängsla. Filmen ska ha cred för att den inte tummat på våldet – den är stenhård och därför roligare. Shelter känns också som en film där huvudkaraktären skulle kunna dö, vilket stundvis får en att känna insatserna. Jag vill också berömma filmen för en vass biljakt, där Michael jagas ute på trånga landsvägar.

Actionscenerna är det som gör ”Shelter” till en överkomlig bioupplevelse. Hängivna Statham-fans, som också har lite distans till genrens lökiga baksida, lär uppskatta filmen precis som den är.

”Shelter” går nu att se på svenska biografer.

Info om: Shelter (2026)