Recension: The Boogeyman (2023)
En film som återskapar rädslan för mörkret
En sörjande familj måste bearbeta sin mammas död medan ett monster jagar dem i mörkret. "The Boogeyman" visar vad som skulle hända om monstren i de mörka hörnen i ditt rum faktiskt fanns på riktigt.
The Boogeyman är en adaption av en novell skriven av Stephen King. Den har gjorts tidigare i kortfilmsformat, men precis som med flera andra av Kings ikoniska berättelser har nu nya personer tagit sig an handlingen. Boogeyman är ett sorts väsen som inte riktigt översätts på svenska. Det är tilltalsnamnet för monstret som gömmer sig i mörka hörn, något barnen i USA har blivit skrämda för i åratal. Trots att vi inte riktigt har ett namn för det finns det ändå en igenkänningsfaktor av att vara såpass mörkrädd som barn att man tror sig se monster i varje vrå.
En sårbar familj blir nya offer för Boogeyman
Familjen Harper, bestående av pappa William (Chris Messina) och döttrarna Sadie (Sophie Thatcher) och Sawyer (Vivien Lyra Blair), kämpar med att bearbeta deras mammans bortgång. William jobbar som psykolog från sitt hemmakontor och en dag kommer det in en förkrossad man som hävdar att ett monster dödade hans barn. När William lämnar honom ensam en stund glimtar mannen till den inbyggda garderobsdörren som plötsligt står öppen. Efter ett par spänningsfulla minuter finner William och Sadie mannen död efter att ha begått självmord, eller vad som liknar ett självmord.
En aning klichéartad men får till skräckatmosfären
Såklart som dessa filmer går verkar nu monstret ha fäst sig till familjen Harper, särskilt med den yngsta, mörkrädda Sawyer i sikte. Monstret gömmer sig i mörka garderober och under sängen, det kan härma röster, vilket ger av riktiga rysningar. Man blir hela tiden på spänn varje gång karaktärerna går in i ett mörkt rum. Boogeyman syns bara i skymtar i majoriteten av filmen vilket passar bra för det gör oss tittare lika rädda för monstrets verkliga skepnad som karaktärerna. Men när de får mod till sig att slå tillbaka får vi se Boogeyman i dess monstruösa helhet.
Filmen är en underhållande skräckrull,e men om du är lättirriterad är den kanske inte för dig. Karaktärerna gör ofta dumma val som att gå till mörka rum ensamma, inte ropa på hjälp trots att flera andra är i huset, alltså typiska skräckfilmsval. Men bortsett från det är det en film värdig att se, fast du kommer kanske att behöva sova med lampan tänd.
“The Boogeyman” har biopremiär den 2 juni.