Peninsula (2020)

Peninsula (2020)

  • 1 tim 56 min
  • Action, Skräck
August Klittmar | Recension
06 augusti 2020
August Klittmar | Recension
06 augusti 2020

Maxad uppföljare med extra allt.

''Peninsula'' är en maxad uppföljare till succén ''Train to Busan'' (2016), där varje komponent har växlats upp flera snäpp. Högintensiva biljakter, laglösa soldater och mängder av zombies är det som våra huvudkaraktärer tvingas bekämpa i sin jakt på en kvarlämnad pengaskatt.

  • Regi:
    Sang-ho Yeon
  • Manus:
    Joo-Suk Park, Sang-ho Yeon
  • I rollerna:
    Dong-Won Gang, Jung-hyun Lee, John D. Michaels m.fl.
Peninsula
Foto: Noble Entertainment.

I den ena stunden dundrar bullriga bilar fram genom ett postapokalyptiskt Sydkorea och mejar ner zombies som dominobrickor. I den andra gestaltas huvudkaraktärernas öden på ett nästan löjligt melodramatiskt sätt, med inställsam stråkmusik som säger åt oss hur vi ska känna. Med denna uppföljare till Train to Busan (2016), som följde ett gäng överlevare i ett desperat försök att med tåg ta sig från Seoul till Busan, har återvändande regissören Sang-ho Yeon växlat upp rejält och gjort en på alla plan maxad fortsättning.

Intima karaktärsporträtt och klaustrofobisk zombieskräck – komponenter som var centrala i föregångaren – har ersatts med än mer effektsökande element: högintensiva biljakter, laglösa soldater, sadistisk behandling av några stackars fångar samt en stor dos överdådig sentimentalitet är alla stora delar av filmens handling. På pappret låter kanske detta som en förfärlig kombo, men i praktiken fungerar det till syvende och sist riktigt bra. 

Det har nu gått några år sedan viruset, som förvandlat större delen av Sydkoreas befolkning till zombies, spred sig. Ex-soldaten Jung (Dong-Won Gang) var en av få som lyckades ta sig på den sista räddningsbåten till Hong Kong, innan hans hemland isolerades totalt från omvärlden. Där lever han nu tillsammans med sin bortgångna systers make, och att beskriva deras tillvaro som odräglig vore en underdrift. I kinesernas ögon är sydkoreanerna nämligen inget annat än kackerlackor, ansvariga för att ha spridit viruset från allra först början. 

Att duon nappar på ett erbjudande om att åka tillbaka till Sydkorea för att hämta hem en lastbil fullproppad med amerikanska dollar, kommer därför inte som en chock. Av en skum maffiaboss lovas de hälften av bytet om de lyckas med operationen. Lätt som en plätt! Not. De mängder av zombies som numera befolkar den sydliga halvön kommer att visa sig bli deras minsta problem när de kommer i kontakt med den laglösa och sadistiska soldattruppen som idag styr och ställer i landet. Jung får även oväntad hjälp av den ensamstående mamman Min (Jung-hyun Lee), hennes två barn och äldre pappa, som levt i avskildhet på ön. 

Alla komponenter har växlats upp till max.

Peninsula (2020)
Foto: Noble Entertainment.

Därefter blir det action för fulla muggar. Biljakter avlöser varandra när vi får följa hur Jung och c.o. försöker lägga vantarna på pengarna som den hänsynslösa ledaren för soldattruppen tagit i förvar. På det tekniska planet har Peninsula (''Halvö'' på koreanska) förvisso mer gemensamt med de halvdana Fast & Furious-filmerna än med ett mästerverk som Mad Max: Fury Road (2015) – också en postapokalyptisk biljaktsrulle där de kvarvarande invånarna försöker få ut det mesta av resterna som finns kvar.

Men det är ändå något tilltalande med kärnan i Sang-ho Yeons historia, och när filmen når sitt bombastiska klimax förförs jag av hur Yeon hanterat och gestaltat sin historia. Alla komponenter har verkligen växlats upp till max, både action och filmens känslomässiga ton. Det blir som att Yeon nästan tvingar publiken att dras med i storyn. På något udda sätt lyckas han.