Paddington

Paddington (2015)

  • 1 tim 35 min
  • Komedi
Eric Diedrichs | Recension
15 februari 2015
Eric Diedrichs | Recension
15 februari 2015

En viktig film för både små och vuxna

  • Regi:
    Paul King
  • Manus:
    Paul King, Hamish McColl (screen story)
  • I rollerna:
    Ben Whishaw, Sally Hawkins, Hugh Bonneville, Nicole Kidman, Peter Capaldi m.fl.

Efter att en tragisk storm väller in över den peruanska djungeln tvingas björnen Paddington att ensam fly till London. Där, tror han, kommer han snabbt bli omhändertagen och få ett nytt hem. Du förstår, för många år sen var en charmig upptäcktsresande britt och besökte Paddingtons släktingar och han lovade att om de någonsin kommer till London så kommer de vara varmt välkomna. Till sin fasa märker Paddington att det nya landet inte alls är som han föreställt sig. På tågstationen rusar folk hit och dit och ingen svarar på hans rop på hjälp. Ingen förutom familjemamman Mary Brown. Mary lyckas övertala sin misstänksamme make Henry att låta Paddington bo hos dem över natten i utbyte mot att hon nästa morgon, omgående, tar honom till socialen.

Vi behöver inte skala av många lager för att förstå att Paddington är en allegori som yrkar mot en högre acceptans mot aktuella flyktingströmmar världen över. Paddington flyr från djungeln i ett fjärran land till en högutvecklad stad, där han tror att alla ska välkomna honom med öppna armar, men så är det inte. Många (men inte alla) ser ner på honom och behandlar honom mer som ett problem och en börda än en jämlike.

Paddingtonfront
Foto: SF Studios.

Under filmens gång får vi möta personer med olika sätt att se på frågan. Mamman i familjen är väldigt öppen och välkomnande medan pappan är raka motsatsen. Han vill absolut inte att Paddington ska bo hos dem och ser honom mest som en främmande farlig risk. Sonen har ett mer objektivt men nyfiket synsätt medan systern är mest rädd för att hennes vänner ska tycka att hon är konstig som har en individ från en främmande kultur som inneboende. Mest extrem är familjens excentriske konservative (och hysteriskt rolige) granne som är rakt av livrädd för allt som är främmande och bryter mot de lokala normerna.

"Paddington" är en viktig film att se, både för barn och vuxna. Dessutom är den riktigt underhållande, hjärtevärmande och smart och på många sätt påminner om Pixars bättre filmer. Om man ser till de mer negativa aspekterna så finns det en del brister i filmens egen logik och berättarflöde, dessutom bjuds det på en några för långa förutsägbara olycksscener där Paddington inte riktigt kan hantera den nya kulturen. Men trots sina brister är Paddington en av de bättre barnfilmerna på länge.