Humorn räddar norska uppföljaren ”Troll 2” från haveri – nu på Netflix
Det blir inte godare för att man slänger på ett extra troll
Även om storleken på actionscenerna imponerar, så är Roar Uthaugs ”Troll”-uppföljare nästan sanslöst ointressant. Lyckligtvis håller humorn den vid liv.
Jag var en av de få recensenter som älskade Roar Uthaugs Tomb Raider-film med Alicia Vikander när den kom ut. Jag tyckte att han där visade vilken begåvad actionfilmskapare han är. Den filmen hade precis allt – hög puls, hjärta, humor, hårdhet, en bra skurk – och borde verkligen ha fått en till film. Om jag förstår det rätt så kom pandemin i vägen den gången med.
Uthaugs trollsatsning har inte imponerat på mig. Den första filmen, som slog nordiskt Netflix-rekord, är hyfsat sevärd eftersom den tar tid på sig och bygger upp spänning kring den norska mytologins urväsen, och man måste ju berömma modet att göra en skandinavisk blockbuster av ordentlig kaliber. Inte mycket är nytt med den andra Troll-filmen, som kastar in ett extra monster i leken och hoppas på att det ska vara tillräckligt.
Det enda som hindrar Troll 2 från att vara ett bottennapp är att den inte tar sig själv på för stort allvar.
LÄS OCKSÅ: Snart premiär för ”The Rip” – Ben Affleck och Matt Damons nya Netflix-thriller
Ett nytt megatroll uppenbarar sig
I den nya filmen söker regeringsrådgivaren Andreas upp paleontologen Nora, spelad av Ine Marie Wilmann, för att ta henne till en hemlig anläggning i Trondheim och visa upp ett nytt större och elakare troll. De hoppas att hon – världens enda trollviskare – ska hjälpa dem avancera i sin forskning av trollen, men ganska snart går allting fel.
Monstret bryter sig fri från sina kedjor och drar iväg på en ostoppbar räd för att dra igång en ännu större förgörelse. Nora och de andra måste nu snabbt gräva i det förflutna för att ta reda på vad monstret har för mål, och väcka liv i sin gamla monster-bekantskap för att kunna bekämpa sten med sten.
”P12-action som inte rör en i ryggraden”
Med ”Troll 2” verkar man uteslutande vilja få in mer förgörelse och action, som kräver en ännu större TV-skärm för att få plats. Typ som Godzilla vs Kong, fast mindre intressant. Där har man ju åtminstone två helt olika typer av monster som gör upp med varandra.
Det främsta problemet med Troll 2 är inte bristen på originalitet och trötta Hollywood-klischéer som man vältrar sig i, för dessa har vi tyvärr fått lära oss att leva med. Det är att precis allt med den här filmen saknar sting. Det är P12-action som inte rör en i ryggraden. Kulor studsar och flyger överallt, men ingen tar skada, och de två trollens TV-spelsliknande batalj är, om än snyggt animerad, vansinnigt tröttsam. Allting är barnvänlig CGI-action med noll tyngd.
LÄS OCKSÅ: Nu släpps en av årets största nya serier – mörk västern med stjärntät rollista
Tack och lov är produktionen självmedveten nog för att inte göra filmen dödsseriös, då hade detta troligtvis blivit ett enda fånigt haveri. Filmens styrka är just att man värnar om humorn som det faktiskt finns en hel del av. Men det är väl också den enda.
”Troll 2” går nu att streama på Netflix.