Bloodride

Bloodride (2020)

  • 6 x 30 min
  • Komedi, Skräck, Thriller

  • Netflix
Sebastian Ahokas | Recension
14 mars 2020
Sebastian Ahokas | Recension
14 mars 2020

Psykologiskt, blodigt och norskt.

Det blir blodigt, roligt och många twister när Norge kommer med en skräckantologi till Netflix. Perfekt för att bingea.

  • Skapare:
    Kjetil Indregard
  • Regi:
    Geir Henning Hopland, Atle Knudsen

  • I rollerna:
    Ine Marie Wilmann, Stig Amdam, Nader Khademi m.fl.

 

De sex avsnitten av Netflixs norska antologiserie "Bloodride" skiljer sig väldigt, men samtidigt inte. Jag tänker inte berätta allt för mycket om vad de handlar om, men kan berätta att avsnitten har ett par viktiga saker gemensamt.

Dels har alla en hel del blod och vissa splatterscener. Avsnitten har också en psykologisk aspekt och en speciell känsla som hänger med genom dem. sedan har samtliga avsnitt en hel del twister.

Något som också är gemensamt är inledningsscenen. Serien marknadsförs med en buss i mörker. Varje avsnitt inleds på denna bussen där passagerarna sitter apatiskt och stirrar fram. Längst fram sitter en busschaufför som stirrar på personen i bussen som avsnittet kommer att handla om.

Blodigt, humoristiskt och rått.

För den som har sett klassikern Död Snö så är norsk skräck inget nytt. Det är blodigt, humoristiskt och rått. Mycket av det som gjorde Död Snö så underhållande finns med i Bloodride. Även om alla avsnitt inte är fullt lika blodiga som den blodiga nazistfilmen så präglas ändå seriens sex avsnitt av blod och splatter. Men på en rimlig mängd, om man inte är ett jättestort fan av splatterfilmer.

Skräckantoligins avsnitt är underhållande och rappa. Det är helt klart en serie som man kan titta igenom på en sittning. Något som kanske är bra i dessa karantärstider. Även om vissa avsnitt är bättre än andra så har jag ändå svårt att slita mig. Något som ligger till grund för det är seriens konstanta twister. Jag sitter helt enkelt och undrar vad som kommer att hända här näst. För det är verkligen inte slut förrän sista bildrutan är förbi.

Jag vill som sagt inte gå in allt för mycket på avsnitten. Men det jag kan säga är att det finns ett par riktigt bra avsnitt. Mina personliga favoriter är ”Elefanten i rummet” och ”Den största uppoffringen”. Överlag är det inget fantastisk serie eller omvälvande avsnitt, men ett gäng helt klart sevärda avsnitt.

Jag hade väldigt låga förväntningar när jag började kolla på ”Bloodride”. Men jag kan efteråt konstatera att det är en mycket underhållande och välskriven serie. Helt klart en serie som är värd att se. Även om det kanske inte är något man kommer att minnas speciellt länge.